Nollsuicid

Varför räds så många för att fråga hur det är? Hur är det med dig egentligen? Hur går det för dig?

-

Tänker på en person som jag haft kontakt med idag. Personen som nyligen förlorat en älskad i suicid blev så tacksam för att jag undrade hur det var. Denne upplevde att andra inte bryr sig.

-

Ingen ska som efterlevande behöva sitta ensam med sina känslor för att omgivningen inte vågar närma sig. För att det är obekvämt. Låt det vara obekvämt för dig.

-

Jag tror många bryr sig, att många är oroliga och vill hjälpa men inte vet hur.

Ring! Hör av dig! Visa att du finns!

-

Oroa er inte för vad ni ska säga. Det löser sig. Det viktiga är att visa att du finns där. Att du bryr dig.

-

Vet att många gick omvägar för att slippa möta mig när Pappa dött. För att DE var obekväma. För att DE inte visste vad de skulle säga. Jag visste inte ens hur jag skulle överleva...än mindre vad jag skulle säga till omgivningen. Att människor betedde sig på detta sätt gjorde det hela värre.

Ett hej hade räckt.

-

Idag går mina tankar till en speciell person.

Jag vill att du ska veta att du inte är ensam med det du går igenom.

Jag finns här vad det än är.