Nollsuicid

...

Dagens medicin skriver om en nyligen publicerad svensk studie som visade på en ökad risk för självmord och hjärt-kärlsjukdom i samband med diagnos med prostatacancer (klicka här för att läsa artikel). Nu kommer en till studie som pekar i samma riktning.

Forskare vid bland annat Harvard School of Medicine i Boston och Karolinska institutet i Stockholm har jämfört data om drygt 340 000 amerikanska män som diagnostiserats med prostatacancer mellan 1979 och 2004.

Det visade sig att männen ett år efter diagnos hade 40 procent högre risk för självmord jämfört med män som inte hade prostatacancer. Tre månader efter diagnos var risken för självmord hela 90 procent förhöjd.

Resultaten pekar också på att risken för död i hjärt-kärlsjukdom är förhöjd efter diagnos. Under första året efter diagnosen var risken 9 procent förhöjd. Första månaden efter diagnos var risken mer än fördubblad. Särskilt hög var risken för hjärt-kärldödlighet för de män som fick reda på att de hade prostatacancer som spridit sig.

Studien kan kopplas till diskussionen om allmän screening för prostatacancer som förts i bland annat Sverige

Förespråkare pekar på att screening minskar dödlighet. Kritikerna pekar på att screeningen medför oro och överbehandling som leder till livskvalitetssänkande biverkningar i fall där det ändå är fråga om ickedödlig prostatacancer.

I den aktuella studien förekom dock den ökade risken för självmord bara före 1993 då screening med så kallade PSA-test blev vanligt i USA. Den ökade risken för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom var däremot konstant under hela undersökningsperioden.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att rådgivning och stöd ska ges till de män som nyligen har diagnostiserats med prostatacancer.

Undersökningen är publicerad online av tidskriften Journal of the National Cancer Institute och är genomförd av bland annat Katja Fall forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Hans-Olov Adami, professor vid Harvarduniversitetet i Boston och Karolinska institutet i Stockholm.

Informationen från Dagens medicin.

VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?

De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom

den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt

professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom

denna kris. Här kommer några råd

Gör någonting nu

Om du är orolig för att någon som du känner tänker

på att ta livet av sig ska du räcka en hjälpande hand

nu. Du kan rädda ett liv. Förutsätt inte att det blir

bättre/går över utan hjälp eller att han/hon söker

hjälp på egen hand.

Var medveten om dina egna reaktioner

En naturlig reaktion hos dig själv kan vara en känsla

av panik och önskan att ignorerar situationen och att

hoppas på att den försvinner av sig självt. Du kan

också ha ett behov av att omgående hitta en snabb

lösning för att få honom/henne att må bättre.

Dessa sätt att reagera på är vanliga. Om du tycker att

det känns övermäktigt, ta hjälp av någon som du litar

på.

Var tillgänglig

Tillbringa tid tillsammans med honom/henne och

uttryck din omsorg och omtanke utan att vara

dömande, arg eller upprörd.  Be honom/henne

berätta  – lyssna noga.  Låt det ta den tid det tar.

Nalkas försiktigt – backa om du blivit för närgången.

En del problem känns mer hanterbara när man har

satt ord på dem.

Fråga om självmord

Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på

självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt,

men du visar att du har lagt märke till något och har

lyssnat. Det är viktigt att visa att du bryr dig och att

han/hon inte är ensam.  Att tala om självmord kommer

inte att ge någon idén att ta livet av sig.  Att prata om

självmord uppmuntrar istället till att tala om känslorna

och känns ofta som en lättnad. Gå inte med på att

behålla någons självmordstankar som en hemlighet.

Kontrollera säkerhet

Om någon tänker begå självmord är det viktigt att veta

hur mycket och länge dessa tankar har funnits. Du kan

till exempel ställa följande frågor:

• Har du tänkt ut hur och när du ska begå

självmord?

• Har du medel eller tänkt skaffa dig medel att utföra

din plan?

• Vilken hjälp har du tillgång till för att må bättre och

att känna dig trygg?

• Fråga också hur du kan hjälpa och stötta

honom/henne för att finna stöd, livsglädje och kraft

hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen

inre styrka.

Fatta beslut om vad du ska göra och hur

ni ska lösa den nuvarande situationen

Nu när du har tagit reda på hur det står till med hans/

hennes säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera

nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att

övertyga honom/henne att skaffa professionell hjälp –

eller åtminstone ta ett första steg till trygghet som kan

vara en partner, föräldrar eller nära vänner. Det är

endast genom att tala med dem om vad det är som

ATT HJÄLPA

NÅGON SOM TÄNKER

TA SITT LIV

Enheten för hälsofrämjande psykiatri

DETTA ÄR INFORMATION FRÅN EN BROSCHYR SOM ÄR FRAMTAGEN AV TEMA PSYKISK HÄLSA INOM NÄTVERKET

HFS (HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS OCH VÅRDORGANISATIONER) TILLSAMMANS

MED ENHETEN FÖR HÄLSOFRÄMJANDE PSYKIATRI, PSYKIATRIDIVISIONEN,

AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA SAMT VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING,

BÅDA MEDLEMMAR I NÄTVERKET.

VARFÖR TÄNKER NÅGON PÅ SJÄLVMORD?

Om du tror att någon tänker avsluta sitt liv är det

naturligt att känna panik eller till och med vilja undvika

att tänka på det. En människa som tänker på självmord

känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att

ingen kan hjälpa eller förstå hennes psykiska smärta.

När man inte kan se något annat sätt att handskas med

denna smärta, kan självmord förefalla vara den enda

utvägen. Ibland kan en förtvivlad och självmordsnära

person uppfattas som mycket lugn av omgivningen.

Var uppmärksam på att detta kan ha flera betydelser,

bland annat kan det tyda på ett tyst beslut att fullfölja

sin självmordsplan. Det är viktigt att notera att om

någon inte längre är sig själv eller får dig att känna dig

orolig, bör du ta reda på vad det är som gör att du

känner såhär.

RISKFAKTORER OCH VARNINGSSIGNALER

FÖRLUST AV: en närstående, ett arbete,

en inkomst/levebröd, en relation som tagit slut.

EN STÖRRE BESVIKELSE: misslyckad examen,

tentamen, utebliven befordran.

SJUKDOM: depression och psykotiska sjukdomar,

allvarliga somatiska sjukdomstillstånd.

är lynnig, ledsen och tillbakadragen, talar om

känslor av hopplöshet, känner sig hjälplös och

värdelös, bryr sig inte längre lika mycket om sitt

utseende, uttrycker tankar om döden genom

teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av

folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar.

En del ägnar sig också åt riskfyllt och

självdestruktivt beteende.

VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?

De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom

den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt

professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom

denna kris.

Socialt kapita enligt Wikipedia

Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende av antalet sociala relationer eller kontakter mellan människor liksom till styrkan av förtroendet inom dessa relationer.

Socialt kapital är botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk.

...

Att ett högt socialt kapital sammanfaller med lägre självmordsrisk föreslås i ett holländskt arbete, publicerat under hösten 2008. Här har forskarna valt att använda sociala interaktioner, tillhörighet, förnöjsamhet och engagemang som mått på socialt kapital och studerat influensen av olikheter i befolkningstäthet och socioekonomisk status på mortaliteten såväl totalt sett, som för specifika dödsorsaker.

...

Forskarna har gått igenom det nationella dödsregistret och insamlat demografiska data för åren 1995-2000. Den primära dödsorsaken klassificerades enligt ICD-9 (1995) och ICD-10 (1996-2000) och de utvalda specifika dödsorsakerna var bröst- och lung -cancer, ischemisk kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjukdom samt externa dödsorsaker som självmord och trafikolyckor. Alla data rörande de olika variablerna för socialt kapital härrörde från en nationell enkät (the Housing Demand Survey) från 1998 och omfattade 117 569 individer.

...

Ett bostadsområdes socioekonomiska standard fastställdes genom beräkning av områdets procentuella andel av låginkomsttagare. Information om utbildningsnivåer saknades. Befolkningsorterna delades upp i tre olika nivåer av urbanisering där den högsta nivån representerades av storstäder. Mycket små orter på landbygden exkluderades.

När det gäller den totala populationen fann man inte att samhällets sociala kapital hade någon influens på den totala mortaliten (RR=1.00; CI: 0.99-1.0), men innevånare i områden med hög socialt kapital hade lägre mortalitet i lungcancer (0.92; 0.89-0-96), och självmord (0.90; 0.83 - 0.98). Författarna medger att det är svårt att dra definitiva slutsatser från resultaten eftersom att de studerade sambanden inte nådde statistisk signifikans. En möjlig förklaring till detta, skriver man, skulle kunna vara de små differenser i socialt kapital som man fann mellan de studerade bostadsområdena och att de valda måtten således inte gav en tillräckligt differentierad bild av det sociala kapitalet (Hooijdonk et al 2008).

...

I en nyligen publicerad irländsk ekologisk studie drar man slutsatsen att socialt kapital kan ha en skyddande effekt gentemot självmord på nationell nivå.

...

Läs hela artikeln på ki.se

På ki:s hemsida ställs fyra frågor till Gergö Hadlaczky om självmord och internet.

- Det är svårt att studera men troligen har det både positiva och negativa effekter. Å ena sidan kan internet underlätta kontakten med andra och minskar på så vis känslan av att man är ensam om sina problem. Å andra sidan finns risken att en hälsosam internetanvändning övergår till ett beroende och dessutom vet vi att det förekommer en hel del kränkningar och mobbning via internet.

Hur kan internet användas för att förhindra självmord?

- Genom att informera om självmordspreventiva metoder och bidra till ett öppnare klimat kring frågor om psykisk hälsa. Men få av de hemsidor som handlar om självmordsprevention är anpassade till unga, något som SUPREME-projektet vill ändra på. Huvudsyftet är att engagera friska unga människor i självmordsprevention och främjande av mental hälsa, och att dessutom ge stöd till de som behöver det.

Finns risk för att internet kan förstärka självmordsbeteenden?

- Det finns vissa internetsidor som innehåller utförlig information om hur man kan ta sitt liv samtidigt som de uppmuntrar folk till att göra det. En kartläggning som har gjorts av Michael Westerlund, doktorand vid Stockholms universitet och professor Danuta Wasserman vid Karolinska Institutet, visar att det rör sig om ett fåtal sidor men att de trots det hamnar ganska högt upp på sökmotorernas träfflistor när man söker på självmord. Därför innebär de en stor risk.

Går det inte att stoppa sådana sidor?

- Det är inte lagligt att förbjuda dessa sidor i Sverige. Bästa sättet att motverka dem är att se till att suicidpreventiva sidor hamnar högre upp i sökmotorernas träfflistor. Det åstadkommer man genom att göra de suicidpreventiva sidorna så läsvärda och engagerande som möjligt så att antalet besökare till dem ökar.

...

Jag är djupt oroad över dessa sidor och förundras över att det inte är möjligt att kringgå lagen för att kunna stänga ner dem.

.

.

.

.

.

.

Det finns flera EU-projekt kring självmordsprevention och psykisk hälsa bland unga.

Här presenteras några av dem:

.

SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe)

är ett EU-projekt som syftar till att ta fram riktlinjer för de bästa och mest kostnadseffektiva sätten att arbeta självmordspreventivt bland unga. Genom att involvera tolv EU-länder med stor geografisk och kulturell spridning hoppas man kunna få resultat som kan antas gälla för alla Europas länder. Projektet, som leds av professor Danuta Wasserman, chef för NASP, Karolinska Institutet, startade i januari 2009 och ska pågå i tre år.

.

WE STAY

heter ett annat EU-projekt som ska kartlägga kopplingen mellan skolk och psykisk ohälsa bland unga i 10 europeiska länder. Syftet är att bättre förstå varför elever skolkar och hur man kan minska andelen elever som skolkar och som inte fullföljer skolundervisningen.

.

SUPREME (Suicide Prevention by Internet and Mediabased Mental Health Promotion)

är ett EU-projekt som bland annat syftar till att skapa en interaktiv webbsida som riktar sig till ungdomar mellan 14-24 år. Via webbsidan, som till stor del ska drivas av unga människor (med tillsyn av experter), hoppas man kunna öka medvetenheten och minska tabu kring självmord samt öka engagemanget för god psykisk hälsa och erbjuda möjlighet till hjälp och stöd från professionella. Projektet leds av NASP vid Karolinska Institutet men omfattar även sju andra europeiska länder.

.

.

Info från Ki.se