Cancerdiagnos ökade självmordsrisken bland män

...
Dagens medicin skriver om en nyligen publicerad svensk studie som visade på en ökad risk för självmord och hjärt-kärlsjukdom i samband med diagnos med prostatacancer (klicka här för att läsa artikel). Nu kommer en till studie som pekar i samma riktning.
Forskare vid bland annat Harvard School of Medicine i Boston och Karolinska institutet i Stockholm har jämfört data om drygt 340 000 amerikanska män som diagnostiserats med prostatacancer mellan 1979 och 2004.
Det visade sig att männen ett år efter diagnos hade 40 procent högre risk för självmord jämfört med män som inte hade prostatacancer. Tre månader efter diagnos var risken för självmord hela 90 procent förhöjd.
Resultaten pekar också på att risken för död i hjärt-kärlsjukdom är förhöjd efter diagnos. Under första året efter diagnosen var risken 9 procent förhöjd. Första månaden efter diagnos var risken mer än fördubblad. Särskilt hög var risken för hjärt-kärldödlighet för de män som fick reda på att de hade prostatacancer som spridit sig.
Studien kan kopplas till diskussionen om allmän screening för prostatacancer som förts i bland annat Sverige
Förespråkare pekar på att screening minskar dödlighet. Kritikerna pekar på att screeningen medför oro och överbehandling som leder till livskvalitetssänkande biverkningar i fall där det ändå är fråga om ickedödlig prostatacancer.
I den aktuella studien förekom dock den ökade risken för självmord bara före 1993 då screening med så kallade PSA-test blev vanligt i USA. Den ökade risken för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom var däremot konstant under hela undersökningsperioden.
Forskarna bakom studien drar slutsatsen att rådgivning och stöd ska ges till de män som nyligen har diagnostiserats med prostatacancer.
Undersökningen är publicerad online av tidskriften Journal of the National Cancer Institute och är genomförd av bland annat Katja Fall forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Hans-Olov Adami, professor vid Harvarduniversitetet i Boston och Karolinska institutet i Stockholm.
Informationen från Dagens medicin.
Hjälpa någon med självmordstankar

VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?
De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom
den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt
professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom
denna kris. Här kommer några råd
Gör någonting nu
Om du är orolig för att någon som du känner tänker
på att ta livet av sig ska du räcka en hjälpande hand
nu. Du kan rädda ett liv. Förutsätt inte att det blir
bättre/går över utan hjälp eller att han/hon söker
hjälp på egen hand.
Var medveten om dina egna reaktioner
En naturlig reaktion hos dig själv kan vara en känsla
av panik och önskan att ignorerar situationen och att
hoppas på att den försvinner av sig självt. Du kan
också ha ett behov av att omgående hitta en snabb
lösning för att få honom/henne att må bättre.
Dessa sätt att reagera på är vanliga. Om du tycker att
det känns övermäktigt, ta hjälp av någon som du litar
på.
Var tillgänglig
Tillbringa tid tillsammans med honom/henne och
uttryck din omsorg och omtanke utan att vara
dömande, arg eller upprörd. Be honom/henne
berätta – lyssna noga. Låt det ta den tid det tar.
Nalkas försiktigt – backa om du blivit för närgången.
En del problem känns mer hanterbara när man har
satt ord på dem.
Fråga om självmord
Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på
självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt,
men du visar att du har lagt märke till något och har
lyssnat. Det är viktigt att visa att du bryr dig och att
han/hon inte är ensam. Att tala om självmord kommer
inte att ge någon idén att ta livet av sig. Att prata om
självmord uppmuntrar istället till att tala om känslorna
och känns ofta som en lättnad. Gå inte med på att
behålla någons självmordstankar som en hemlighet.
Kontrollera säkerhet
Om någon tänker begå självmord är det viktigt att veta
hur mycket och länge dessa tankar har funnits. Du kan
till exempel ställa följande frågor:
• Har du tänkt ut hur och när du ska begå
självmord?
• Har du medel eller tänkt skaffa dig medel att utföra
din plan?
• Vilken hjälp har du tillgång till för att må bättre och
att känna dig trygg?
• Fråga också hur du kan hjälpa och stötta
honom/henne för att finna stöd, livsglädje och kraft
hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen
inre styrka.
Fatta beslut om vad du ska göra och hur
ni ska lösa den nuvarande situationen
Nu när du har tagit reda på hur det står till med hans/
hennes säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera
nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att
övertyga honom/henne att skaffa professionell hjälp –
eller åtminstone ta ett första steg till trygghet som kan
vara en partner, föräldrar eller nära vänner. Det är
endast genom att tala med dem om vad det är som
Sök hjälp hos andra – så fort som möjligt
Vårdcentral eller annan läkarmottagning
Psykiatrisk mottagning
Personal på skola: lärare, sjuksköterska, psykolog,
socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal
Ungdomsmottagning
Präst, diakon, religiös ledare.
Nationella hjälplinjen 020-22 00 60
måndag - torsdag kl 17—22
fredag, lördag, söndag kl 17—24
Jourhavande präst kommer du i kontakt med via 112
Jourhavande medmänniska 0771-900 80
BRIS 0200-230 230
BRIS Vuxentelefon om barn
077-150 50 50 måndag-fredag kl 11—13
Jourhavande adoptionskompis 020-64 54 30
Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar
020-59 59 00
SPES Riksförbunder för suicidprevention och
efterlevandes stöd. Telefonjour varje dag kl 19—23
08-34 58 73.
Du kan hjälpa personen att förbereda sig inför samtalet
när han/hon har bestämt sig för att tala med någon.
Erbjud dig att följa med. Efter samtalet måste du
kontrollera att frågan om självmord togs upp samt fråga
om vilken hjälp som erbjöds. Hjälp personen att följa
upp de rekommendationer som givits.
Förmedla hopp - trösta - be om ett löfte
Självmordstankar återkommer ofta och när de gör det, är
det viktigt för personen ifråga att kunna be om hjälp och
berätta för någon om sina känslor. Be personen lova att
be om hjälp. Det gör det mer sannolikt att han/hon
faktiskt gör det. Visa ditt engagemang och din vilja att
förstå – förmedla hopp.
Ta hand om dig själv
Du som hjälper någon som har självmordstankar måste se
till att ta hand om dig själv, eftersom det är känslomässigt
påfrestande att vara ett stöd till någon som är självmords-
benägen och särskilt under en längre tid. Se till att du inte
är ensam med detta, att du har någon att tala med, till
exempel vänner, familj eller någon som är professionell.
Stanna kvar
Självmordstankar försvinner inte utan att den självmords-
nära personen upplever någon form av förändring i livet.
Livssituationen, känslorna och tankarna kring suicid kan
förändras. Upplevelsen av stöd kan vara en hjälp att
hantera självmordstankarna. Det är viktigt att familj,
vänner och andra viktiga personer finns kvar på ett aktivt
sätt. Suicidtankar försvinner inte av sig själva. Man
behöver hjälp att ta sig ur självmordstankar.
Du kan hjälpa.
Att hjälpa någon som tänker ta sitt liv

ATT HJÄLPA
NÅGON SOM TÄNKER
TA SITT LIV
Enheten för hälsofrämjande psykiatri
DETTA ÄR INFORMATION FRÅN EN BROSCHYR SOM ÄR FRAMTAGEN AV TEMA PSYKISK HÄLSA INOM NÄTVERKET
HFS (HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS OCH VÅRDORGANISATIONER) TILLSAMMANS
MED ENHETEN FÖR HÄLSOFRÄMJANDE PSYKIATRI, PSYKIATRIDIVISIONEN,
AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA SAMT VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING,
BÅDA MEDLEMMAR I NÄTVERKET.
VARFÖR TÄNKER NÅGON PÅ SJÄLVMORD?
Om du tror att någon tänker avsluta sitt liv är det
naturligt att känna panik eller till och med vilja undvika
att tänka på det. En människa som tänker på självmord
känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att
ingen kan hjälpa eller förstå hennes psykiska smärta.
När man inte kan se något annat sätt att handskas med
denna smärta, kan självmord förefalla vara den enda
utvägen. Ibland kan en förtvivlad och självmordsnära
person uppfattas som mycket lugn av omgivningen.
Var uppmärksam på att detta kan ha flera betydelser,
bland annat kan det tyda på ett tyst beslut att fullfölja
sin självmordsplan. Det är viktigt att notera att om
någon inte längre är sig själv eller får dig att känna dig
orolig, bör du ta reda på vad det är som gör att du
känner såhär.
RISKFAKTORER OCH VARNINGSSIGNALER
FÖRLUST AV: en närstående, ett arbete,
en inkomst/levebröd, en relation som tagit slut.
EN STÖRRE BESVIKELSE: misslyckad examen,
tentamen, utebliven befordran.
SJUKDOM: depression och psykotiska sjukdomar,
allvarliga somatiska sjukdomstillstånd.
är lynnig, ledsen och tillbakadragen, talar om
känslor av hopplöshet, känner sig hjälplös och
värdelös, bryr sig inte längre lika mycket om sitt
utseende, uttrycker tankar om döden genom
teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av
folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar.
En del ägnar sig också åt riskfyllt och
självdestruktivt beteende.
VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?
De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom
den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt
professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom
denna kris.
Socialt kapital och suicid

Socialt kapita enligt Wikipedia
Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende av antalet sociala relationer eller kontakter mellan människor liksom till styrkan av förtroendet inom dessa relationer.
Socialt kapital är botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk.
...
Att ett högt socialt kapital sammanfaller med lägre självmordsrisk föreslås i ett holländskt arbete, publicerat under hösten 2008. Här har forskarna valt att använda sociala interaktioner, tillhörighet, förnöjsamhet och engagemang som mått på socialt kapital och studerat influensen av olikheter i befolkningstäthet och socioekonomisk status på mortaliteten såväl totalt sett, som för specifika dödsorsaker.
...
Forskarna har gått igenom det nationella dödsregistret och insamlat demografiska data för åren 1995-2000. Den primära dödsorsaken klassificerades enligt ICD-9 (1995) och ICD-10 (1996-2000) och de utvalda specifika dödsorsakerna var bröst- och lung -cancer, ischemisk kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjukdom samt externa dödsorsaker som självmord och trafikolyckor. Alla data rörande de olika variablerna för socialt kapital härrörde från en nationell enkät (the Housing Demand Survey) från 1998 och omfattade 117 569 individer.
...
Ett bostadsområdes socioekonomiska standard fastställdes genom beräkning av områdets procentuella andel av låginkomsttagare. Information om utbildningsnivåer saknades. Befolkningsorterna delades upp i tre olika nivåer av urbanisering där den högsta nivån representerades av storstäder. Mycket små orter på landbygden exkluderades.
När det gäller den totala populationen fann man inte att samhällets sociala kapital hade någon influens på den totala mortaliten (RR=1.00; CI: 0.99-1.0), men innevånare i områden med hög socialt kapital hade lägre mortalitet i lungcancer (0.92; 0.89-0-96), och självmord (0.90; 0.83 - 0.98). Författarna medger att det är svårt att dra definitiva slutsatser från resultaten eftersom att de studerade sambanden inte nådde statistisk signifikans. En möjlig förklaring till detta, skriver man, skulle kunna vara de små differenser i socialt kapital som man fann mellan de studerade bostadsområdena och att de valda måtten således inte gav en tillräckligt differentierad bild av det sociala kapitalet (Hooijdonk et al 2008).
...
I en nyligen publicerad irländsk ekologisk studie drar man slutsatsen att socialt kapital kan ha en skyddande effekt gentemot självmord på nationell nivå.
...
Läs hela artikeln på ki.se
Okunskap i debatt kring suicid

Nybliven efterlevande

Internetsidor och suicid

På ki:s hemsida ställs fyra frågor till Gergö Hadlaczky om självmord och internet.
- Det är svårt att studera men troligen har det både positiva och negativa effekter. Å ena sidan kan internet underlätta kontakten med andra och minskar på så vis känslan av att man är ensam om sina problem. Å andra sidan finns risken att en hälsosam internetanvändning övergår till ett beroende och dessutom vet vi att det förekommer en hel del kränkningar och mobbning via internet.
Hur kan internet användas för att förhindra självmord?
- Genom att informera om självmordspreventiva metoder och bidra till ett öppnare klimat kring frågor om psykisk hälsa. Men få av de hemsidor som handlar om självmordsprevention är anpassade till unga, något som SUPREME-projektet vill ändra på. Huvudsyftet är att engagera friska unga människor i självmordsprevention och främjande av mental hälsa, och att dessutom ge stöd till de som behöver det.
Finns risk för att internet kan förstärka självmordsbeteenden?
- Det finns vissa internetsidor som innehåller utförlig information om hur man kan ta sitt liv samtidigt som de uppmuntrar folk till att göra det. En kartläggning som har gjorts av Michael Westerlund, doktorand vid Stockholms universitet och professor Danuta Wasserman vid Karolinska Institutet, visar att det rör sig om ett fåtal sidor men att de trots det hamnar ganska högt upp på sökmotorernas träfflistor när man söker på självmord. Därför innebär de en stor risk.
Går det inte att stoppa sådana sidor?
- Det är inte lagligt att förbjuda dessa sidor i Sverige. Bästa sättet att motverka dem är att se till att suicidpreventiva sidor hamnar högre upp i sökmotorernas träfflistor. Det åstadkommer man genom att göra de suicidpreventiva sidorna så läsvärda och engagerande som möjligt så att antalet besökare till dem ökar.
...
Jag är djupt oroad över dessa sidor och förundras över att det inte är möjligt att kringgå lagen för att kunna stänga ner dem.
Takidasångaren om sitt självmordsförsök.

Det handlar om människoliv INTE pengar

"Försäkringskassan ville tvinga henne att arbeta – trots att hon var fysiskt och psykiskt sjuk.
Då brakade allt samman för Mari-Louise, 61.
Hon tog sitt liv.
Nu tas fallet upp i SVT:s Uppdrag granskning.
När Mari-Louise hittades död i sitt hem i Grängesberg på påskdagen 2009 var hon omgiven av hela sin sjukdomshistoria. Läkarintyg och brevväxlingar med myndigheter låg på golvet. På ett bankpapper, om ett övertrasserat konto, hade hon skrivit två ord.
”Förlåt mig”.
Och mitt i allt, alldeles intill henne, låg brevet från Försäkringskassan.
Det kom på skärtorsdagen. Och förändrade allt för Mari-Louise.
– Hon ringde mig och var förtvivlad. Hon kände sig förnedrad av Försäkringskassan, säger dottern Therese Gustafsson.
Mari-Louise ställde in middagen med barnbarnen. På påskaftonens kväll var persiennerna neddragna i hennes lägenhet.
I brevet hade hon fått veta att hon enligt regeringens nya regler har arbetsförmåga. Hennes sjukpenning riskerade att dras in."
Läs hela artikeln här.
Har själv varit med om F-kassans hänsynslösa hantering. När Pappa tog sitt liv (och jag fortfarande var svårt chockad, inte kunde äta och sovit ett par timmar hit och dit den senaste veckan) förklarade en fullständigt oempatisk, ovänlig och hård kvinna i medelåldern för mig att sorg inte är en sjukdom och att jag är arbetsför.
Vilket skämt. Vilket hån. Jag har nog aldrig varit så "sjuk" som sorgen gjorde mig. Och då har jag haft en cysta, halsfluss, bihålsinflammation, influensa...ja listan kan göras lång. Och aldrig hade jag känt mig så "sjuk" som jag gjorde just då.
Jag hade ingen energi att argumentera emot. Jag blev bara än mer uppgiven. Jag hade pappas hus att ta hand om, begravningen, min mamma som blivit änka, min lillebror som var 17 och så min egen chock/sorg. Sedan ska jag DESSUTOM ha energi över för att slåss för att få ersättning. En energi som inte finns.
Helt sjukt hur inhumant man kan bli behandlad.
Goda nyheter

Hur har ni det?

EU-projekt kring självmordsprevention
.
.
.

.
.
.
Det finns flera EU-projekt kring självmordsprevention och psykisk hälsa bland unga.
Här presenteras några av dem:
.
SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe)
är ett EU-projekt som syftar till att ta fram riktlinjer för de bästa och mest kostnadseffektiva sätten att arbeta självmordspreventivt bland unga. Genom att involvera tolv EU-länder med stor geografisk och kulturell spridning hoppas man kunna få resultat som kan antas gälla för alla Europas länder. Projektet, som leds av professor Danuta Wasserman, chef för NASP, Karolinska Institutet, startade i januari 2009 och ska pågå i tre år.
.
WE STAY
heter ett annat EU-projekt som ska kartlägga kopplingen mellan skolk och psykisk ohälsa bland unga i 10 europeiska länder. Syftet är att bättre förstå varför elever skolkar och hur man kan minska andelen elever som skolkar och som inte fullföljer skolundervisningen.
.
SUPREME (Suicide Prevention by Internet and Mediabased Mental Health Promotion)
är ett EU-projekt som bland annat syftar till att skapa en interaktiv webbsida som riktar sig till ungdomar mellan 14-24 år. Via webbsidan, som till stor del ska drivas av unga människor (med tillsyn av experter), hoppas man kunna öka medvetenheten och minska tabu kring självmord samt öka engagemanget för god psykisk hälsa och erbjuda möjlighet till hjälp och stöd från professionella. Projektet leds av NASP vid Karolinska Institutet men omfattar även sju andra europeiska länder.
.
.
Info från Ki.se
Gott Nytt

Så var julen över även denna gången

Har varit vid pappas grav idag






