Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Suicid, ilska och skuldkänslor

Kategori: Fakta kring suicid

 

 

 

 

 

I Sydsvenskan berättar Gun-Marie Malmberg om hur omgivningen reagera på oss efterlevande. Om hur hon idag jobbar för att hjälpa andra som förlorat en älskad i suicid.

 

"Varje månad träffar Gun-Marie Malmberg anhöriga till någon som har tagit sitt liv. Bara den som drabbats kan veta hur det känns, säger hon. I föreningen SPES kan de sörjande tala om det som vi andra helst undviker.


Ilskan var stark och kom nästan med en gång.

– Jag upptäckte att folk var rädda för oss. Många vände oss ryggen för att vår son hade begått självmord, säger Gun-Marie Malmberg.

 

Bara den som vet kan förstå.

– När man får träffa andra som har gått igenom samma sak kan man bearbeta sin egen sorg."

 

Läs Hela artikeln här.


 


 

Tänkvärda tips från SPES

Några tips till dig som känner någon som förlorat en anhörig genom självmord.


Hör av dig. Fråga om du kan hjälpa till med något.


Säg inte så mycket. En kram, en handtryckning, några ord av medkänsla räcker.


Håll kontakten. Sorgen är lång. Visa att du finns till hands.


Acceptera tystnad. Om den sörjande inte orkar prata, betyder inte det att du ska försvinna.



 

Kurs i suicidprevention

Kategori: Vad är på gång?





suicidprevention
Utskriftsvänlig versionSkicka till en kompis
Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar mellan 15-24 år. Total dör 1500 personer varje år till följd av självmord. Det innebär att var sjätte timme tar någon sitt liv. Det är tre gånger fler än de som dör i trafiken varje år.

tre viktiga dagar

Vi vet hur man skall släcka bränder, vi vet vad vi skall göra när någon faller i en vak, vi kan hjärtlungräddning, men vad gör vi när någon säger ”Jag skall ta mitt liv”? Den här kursen är livsviktig för den handlar om att rädda liv. Många liv. Ditt möte med ungdomar i kris kan bli avgörande för ett helt liv. Kursen kommer att ge dig en bättre beredskap i mötet med den psykiska ohälsan bland ungdomar och arbetet för suicidprevention. Regeringens mål är tydligt, vi måste jobba mot en nollvision när det gäller suicid. Här måste alla krafter till och inte minst efterfrågas den kompetens vi har inom folkbildningen.

en kurs för dig

Den här kursen är viktig för dig som jobbar i skola, kyrka, socialtjänst, fritidsverksamhet, vårdcentral, eller på annat sätt möter ungdomar i ditt arbete.

program

Program för kursen hittar du i vår broschyr (Du kan även ladda ner broschyren överst till höger här på sidan.).

boka platser

Mer information hittar du till höger i under Kursen i korthet. Där hittar du bland annat en ansökningstalong som du kan ladda ner.

schema

Schemat för kursen ser normalt sätt enligt följande:

tis 09:30-17:00

ons 08:30-17:00

tor 08:30-15:00

 

lärare

Kursens lärare:

Birgitta Lundborg
Birgitta är beteendevetare och arbetar med våra uppdragsutbildningar. Hon började på Liljeholmen hösten 2007.» Läs mer
Else-Marie Törnberg
Else-Marie Törnberg är arbetande ordförande för Västsvenska Nätverket för Suicidprevention (WNS). Hon är lärare, mediepedagog och studerar också ...» Läs mer
Sanna Detlefsen
Sonny Wåhlstedt

Studieort: Rimforsa
Kursansvarig: Birgitta Lundborg.
Kurstilfällen: 9-11 mars 2010
Kontakt & bokning: Boka platser på 0494-797 00 eller e-posta påinfo@liljeholmen.nu.

Trogna besökare

Kategori: Allmänt

 

 

 

...
Vill bara ge er alla trogna besökare en stor kram!
...
Jag hinner inte uppdatera.
Har lite skrivkramp emellanåt.
Jag kollar kommentarer varje dag.
...
Trots att jag inte uppdaterar så ofta emellanåt så har bloggen ändå trogna läsare.
En stor kram till er!
...
Finns det något som ni vill att jag ska skriva om eller som ni undrar så är det bara att skriva en kommentar.
Kram på er!

Cancerdiagnos ökade självmordsrisken bland män

Kategori: Fakta kring suicid

 


 

...

Dagens medicin skriver om en nyligen publicerad svensk studie som visade på en ökad risk för självmord och hjärt-kärlsjukdom i samband med diagnos med prostatacancer (klicka här för att läsa artikel). Nu kommer en till studie som pekar i samma riktning.

Forskare vid bland annat Harvard School of Medicine i Boston och Karolinska institutet i Stockholm har jämfört data om drygt 340 000 amerikanska män som diagnostiserats med prostatacancer mellan 1979 och 2004.

Det visade sig att männen ett år efter diagnos hade 40 procent högre risk för självmord jämfört med män som inte hade prostatacancer. Tre månader efter diagnos var risken för självmord hela 90 procent förhöjd.

Resultaten pekar också på att risken för död i hjärt-kärlsjukdom är förhöjd efter diagnos. Under första året efter diagnosen var risken 9 procent förhöjd. Första månaden efter diagnos var risken mer än fördubblad. Särskilt hög var risken för hjärt-kärldödlighet för de män som fick reda på att de hade prostatacancer som spridit sig.

Studien kan kopplas till diskussionen om allmän screening för prostatacancer som förts i bland annat Sverige

Förespråkare pekar på att screening minskar dödlighet. Kritikerna pekar på att screeningen medför oro och överbehandling som leder till livskvalitetssänkande biverkningar i fall där det ändå är fråga om ickedödlig prostatacancer.

I den aktuella studien förekom dock den ökade risken för självmord bara före 1993 då screening med så kallade PSA-test blev vanligt i USA. Den ökade risken för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom var däremot konstant under hela undersökningsperioden.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att rådgivning och stöd ska ges till de män som nyligen har diagnostiserats med prostatacancer.

Undersökningen är publicerad online av tidskriften Journal of the National Cancer Institute och är genomförd av bland annat Katja Fall forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Hans-Olov Adami, professor vid Harvarduniversitetet i Boston och Karolinska institutet i Stockholm.

 

Informationen från Dagens medicin.

 


För mig är känns det väldigt märkligt att de behövs en studie för att dra slutsatsen att det behövs stöd när man får besked om att man har en sjukdom som de flesta omedelbart kopplar till döden (även om många blir friska).
För mig borde det gå hand i hand att läkare erbjuder hjälp att hantera alla känslor patienten ställs inför samtidigt som denna typ av diagnos ställs.
...

 

Hjälpa någon med självmordstankar

Kategori: Att hjälpa en medmänniska




VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?

De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom

den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt

professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom

denna kris. Här kommer några råd

 

Gör någonting nu

Om du är orolig för att någon som du känner tänker

på att ta livet av sig ska du räcka en hjälpande hand

nu. Du kan rädda ett liv. Förutsätt inte att det blir

bättre/går över utan hjälp eller att han/hon söker

hjälp på egen hand.

 

Var medveten om dina egna reaktioner

En naturlig reaktion hos dig själv kan vara en känsla

av panik och önskan att ignorerar situationen och att

hoppas på att den försvinner av sig självt. Du kan

också ha ett behov av att omgående hitta en snabb

lösning för att få honom/henne att må bättre.

Dessa sätt att reagera på är vanliga. Om du tycker att

det känns övermäktigt, ta hjälp av någon som du litar

på.

 

Var tillgänglig

Tillbringa tid tillsammans med honom/henne och

uttryck din omsorg och omtanke utan att vara

dömande, arg eller upprörd.  Be honom/henne

berätta  – lyssna noga.  Låt det ta den tid det tar.

Nalkas försiktigt – backa om du blivit för närgången.

En del problem känns mer hanterbara när man har

satt ord på dem.


Fråga om självmord

Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på

självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt,

men du visar att du har lagt märke till något och har

lyssnat. Det är viktigt att visa att du bryr dig och att

han/hon inte är ensam.  Att tala om självmord kommer

inte att ge någon idén att ta livet av sig.  Att prata om

självmord uppmuntrar istället till att tala om känslorna

och känns ofta som en lättnad. Gå inte med på att

behålla någons självmordstankar som en hemlighet.


Kontrollera säkerhet

Om någon tänker begå självmord är det viktigt att veta

hur mycket och länge dessa tankar har funnits. Du kan

till exempel ställa följande frågor:

• Har du tänkt ut hur och när du ska begå

självmord?

• Har du medel eller tänkt skaffa dig medel att utföra

din plan?

• Vilken hjälp har du tillgång till för att må bättre och

att känna dig trygg?

• Fråga också hur du kan hjälpa och stötta

honom/henne för att finna stöd, livsglädje och kraft

hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen

inre styrka.

 

Fatta beslut om vad du ska göra och hur

ni ska lösa den nuvarande situationen

Nu när du har tagit reda på hur det står till med hans/

hennes säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera

nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att

övertyga honom/henne att skaffa professionell hjälp –

eller åtminstone ta ett första steg till trygghet som kan

vara en partner, föräldrar eller nära vänner. Det är

endast genom att tala med dem om vad det är som

pågår, som personen kan få den hjälp som behövs

Sök hjälp hos andra – så fort som möjligt

􏰀 Vårdcentral eller annan läkarmottagning

􏰀 Psykiatrisk mottagning

􏰀 Personal på skola: lärare, sjuksköterska, psykolog,

socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal

􏰀 Ungdomsmottagning

􏰀 Präst, diakon, religiös ledare.

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60

måndag - torsdag kl 17—22

fredag, lördag, söndag kl 17—24

Jourhavande präst kommer du i kontakt med via 112

Jourhavande medmänniska 0771-900 80

BRIS 0200-230 230

BRIS  Vuxentelefon om barn

077-150 50 50 måndag-fredag kl 11—13

Jourhavande adoptionskompis 020-64 54 30

Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar

020-59 59 00

SPES Riksförbunder för suicidprevention och

efterlevandes stöd.  Telefonjour varje dag kl 19—23

08-34 58 73.

Du kan hjälpa personen att förbereda sig inför samtalet

när han/hon har bestämt sig för att tala med någon.

Erbjud dig att följa med. Efter samtalet måste du

kontrollera att frågan om självmord togs upp samt fråga

om vilken hjälp som erbjöds. Hjälp personen att följa

upp de rekommendationer som givits.

 

Förmedla hopp -  trösta - be om ett löfte

Självmordstankar återkommer ofta och när de gör det, är

det viktigt för personen ifråga att kunna be om hjälp och

berätta för någon om sina känslor. Be personen lova att

be om hjälp. Det gör det mer sannolikt att han/hon

faktiskt gör det. Visa ditt engagemang och din vilja att

förstå – förmedla hopp.

 

Ta hand om dig själv

Du som hjälper någon som har självmordstankar måste se

till att ta hand om dig själv, eftersom det är känslomässigt

påfrestande att vara ett stöd till någon som är självmords-

benägen och särskilt under en längre tid. Se till att du inte

är ensam med detta, att du har någon att tala med, till

exempel vänner, familj eller någon som är professionell.


Stanna kvar

Självmordstankar försvinner inte utan att den självmords-

nära personen upplever någon form av förändring i livet.

Livssituationen, känslorna och tankarna kring suicid kan

förändras. Upplevelsen av stöd kan vara en hjälp att

hantera självmordstankarna. Det är viktigt att familj,

vänner och andra viktiga personer finns kvar på ett aktivt

sätt. Suicidtankar försvinner inte av sig själva. Man

behöver hjälp att ta sig ur självmordstankar.

Du kan hjälpa.

...

Att hjälpa någon som tänker ta sitt liv

Kategori: Att hjälpa en medmänniska




ATT HJÄLPA

NÅGON SOM TÄNKER

TA SITT LIV


Enheten för hälsofrämjande psykiatri

DETTA ÄR INFORMATION FRÅN EN BROSCHYR SOM ÄR FRAMTAGEN AV TEMA PSYKISK HÄLSA INOM NÄTVERKET

HFS (HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS OCH VÅRDORGANISATIONER) TILLSAMMANS

MED ENHETEN FÖR HÄLSOFRÄMJANDE PSYKIATRI, PSYKIATRIDIVISIONEN,

AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA SAMT VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING,

BÅDA MEDLEMMAR I NÄTVERKET.

 

VARFÖR TÄNKER NÅGON SJÄLVMORD?

Om du tror att någon tänker avsluta sitt liv är det

naturligt att känna panik eller till och med vilja undvika

att tänka på det. En människa som tänker på självmord

känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att

ingen kan hjälpa eller förstå hennes psykiska smärta.

När man inte kan se något annat sätt att handskas med

denna smärta, kan självmord förefalla vara den enda

utvägen. Ibland kan en förtvivlad och självmordsnära

person uppfattas som mycket lugn av omgivningen.

Var uppmärksam på att detta kan ha flera betydelser,

bland annat kan det tyda på ett tyst beslut att fullfölja

sin självmordsplan. Det är viktigt att notera att om

någon inte längre är sig själv eller får dig att känna dig

orolig, bör du ta reda på vad det är som gör att du

känner såhär.

 

RISKFAKTORER OCH VARNINGSSIGNALER

FÖRLUST AV: en närstående, ett arbete,

en inkomst/levebröd, en relation som tagit slut.

EN STÖRRE BESVIKELSE: misslyckad examen,

tentamen, utebliven befordran.

SJUKDOM: depression och psykotiska sjukdomar,

allvarliga somatiska sjukdomstillstånd.

är lynnig, ledsen och tillbakadragen, talar om

känslor av hopplöshet, känner sig hjälplös och

värdelös, bryr sig inte längre lika mycket om sitt

utseende, uttrycker tankar om döden genom

teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av

folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar.

En del ägnar sig också åt riskfyllt och

självdestruktivt beteende.


VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?

De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom

den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt

professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom

denna kris.

...
Mer tips finns under att hjälpa en medmänniska.

Socialt kapital och suicid

Kategori: Fakta kring suicid





Socialt kapita enligt Wikipedia

Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende av antalet sociala relationer eller kontakter mellan människor liksom till styrkan av förtroendet inom dessa relationer.

Socialt kapital är botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk.

 

...

Att ett högt socialt kapital sammanfaller med lägre självmordsrisk föreslås i ett holländskt arbete, publicerat under hösten 2008. Här har forskarna valt att använda sociala interaktioner, tillhörighet, förnöjsamhet och engagemang som mått på socialt kapital och studerat influensen av olikheter i befolkningstäthet och socioekonomisk status på mortaliteten såväl totalt sett, som för specifika dödsorsaker.

...

Forskarna har gått igenom det nationella dödsregistret och insamlat demografiska data för åren 1995-2000. Den primära dödsorsaken klassificerades enligt ICD-9 (1995) och ICD-10 (1996-2000) och de utvalda specifika dödsorsakerna var bröst- och lung -cancer, ischemisk kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjukdom samt externa dödsorsaker som självmord och trafikolyckor. Alla data rörande de olika variablerna för socialt kapital härrörde från en nationell enkät (the Housing Demand Survey) från 1998 och omfattade 117 569 individer.

...

Ett bostadsområdes socioekonomiska standard fastställdes genom beräkning av områdets procentuella andel av låginkomsttagare. Information om utbildningsnivåer saknades. Befolkningsorterna delades upp i tre olika nivåer av urbanisering där den högsta nivån representerades av storstäder. Mycket små orter på landbygden exkluderades.

När det gäller den totala populationen fann man inte att samhällets sociala kapital hade någon influens på den totala mortaliten (RR=1.00; CI: 0.99-1.0), men innevånare i områden med hög socialt kapital hade lägre mortalitet i lungcancer (0.92; 0.89-0-96), och självmord (0.90; 0.83 - 0.98). Författarna medger att det är svårt att dra definitiva slutsatser från resultaten eftersom att de studerade sambanden inte nådde statistisk signifikans. En möjlig förklaring till detta, skriver man, skulle kunna vara de små differenser i socialt kapital som man fann mellan de studerade bostadsområdena och att de valda måtten således inte gav en tillräckligt differentierad bild av det sociala kapitalet (Hooijdonk et al 2008).

...

I en nyligen publicerad irländsk ekologisk studie drar man slutsatsen att socialt kapital kan ha en skyddande effekt gentemot självmord på nationell nivå.

...

Läs hela artikeln på ki.se