Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Har du någon du vill tända ett ljus för?

Kategori: Efterlevande











Om du av någon anledning inte kunnat göra något gravbesök idag
kan du trycka på länken "Tänd ett ljus" i högermarginalen.

Där kan du tända ditt virtuella ljus för att hedra minnet av den du förlorat.
Du kan även skriva en liten text till ditt ljus.
Ljuset brinner i 48 timmar.



Dagen då vi tänder ljus för våra älskade

Kategori: Allmänt







Jag tänkte ta mig ner till graven och tända ett ljus för Pappa.
Längesedan jag var där. Idag känner jag att jag vill.

Önskar er alla en fin alla helgona afton!


Inlärd hjälplöshet

Kategori: Fakta kring depression









Betydelsen av hur man tänker kring saker och ting i ens omgivning är avgörand hur man mår och hur man lyckas. Deprimerade personer kan helt sakna förmågan att se förbi problem. De upplever ofta en hjälplöshet. De känner att det spelar ingen roll vad de gör för inget hjälper ändå. För oss i omgivningen är det av stor vikt att vi förklarar att det finns ett ljus bakom det mörker den deprimerade ser och att det finns konkreta saker man kan göra för att det ska bli bättre. Inlärd hjälplöshet är inte ovanligt i samband med depressioner.

Vid inlärd hjälplöshet saknas orken och motivationen för lära om då det upplevs inte vara någon idé att försöka. Denna uppgivna inställning kan vara olika djupt rotad i medvetandet och vara av olika svårighetsgrad.
Det kan då behövas hjälp utifrån.


Wikipedia beskriver beteendet så här:

Inlärd hjälplöshet är en beteendevetenskaplig term. Inlärd hjälplöshet kan uppstå till exempel om en person blivit skadad och under lång tid oförmögen att utföra vissa rörelser eller då dessa rörelser framkallat svår smärta, till exempel tunga lyft. Momentet är så starkt förknippat med smärta eller sjukdom att patienten mår dåligt av att utföra det även efter att skadan är läkt, till och med framkallar egen smärta genom att känna efter eller spänna sig i onödan vid sådant arbetsmoment. Inlärd hjälplöshet har en tendens att sprida sig även till andra områden i livet, eller enligt exemplet att varje form av lyft, oavsett vikt, tros framkalla smärta. Oförmågan att utföra vissa arbetsmoment eller hantera vissa situationer består trots att de verkliga fysiska/psykiska förutsättningarna inte längre borde vara något hinder. Inlärd hjälplöshet kan även vara kopplad till depression eller vissa handikapp.

I vidare bemärkelse används termen om miljöer där människors naturliga initiativkraft har försvagats på grund av t.ex. patriarkaliskt eller auktoritärt styre, till exempel i svenska bruksmiljöer och i det forna DDR.[källa behövs]

En vanlig form av inlärd hjälplöshet är när en person söker många jobb men inte får något. Då till slut ger personen upp och känner en hopplöshet av att söka jobb och tankar som "Det går ändå inte" är det enda som kommer upp vilket gör att man ger upp innan man försökt.

Unna dig

Kategori: Allmänt







Det är viktigt att avsätta tid för det du verkligen älskar. Saker du mår bra av. Ta dig tid och hitta på saker du blir glad av. Umgås med vänner du får energi av.

Alla människor har behov av att få göra saker de tycker om. Det är ännu vikigare när man befinner sig i sorg. Allt känns tungt och svårt. Om man inte tar sig tid för att göra saker som man faktiskt mår bra av så blir det väldigt svårt att orka med.


Så dagens ord från mig är: unna dig att må bra!

800 dör i suicid per dag i Kina

Kategori: Fakta kring suicid




(Foto: ELISABETH ZINGG/AFP/Getty Images)
.

En ny studie visar att självmord nu är den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor på den kinesiska landsbygden.

.

Enligt Radio Free Asia (RFA) rapporterade Kinas officiella tidning, Beijing Daily uppgifter om att 150 000 självmord och mer än en miljon försök till självmord inträffar på den kinesiska landsbygden. Informationen tillkännagavs på ett seminarium på Tsinghua-universitetet i början av året.


Enligt professor Jing Jun vid avdelningen för sociologi på Tsinghua-universitetet är antalet självmord tre gånger högre på landsbygden än i städer, och 25 procent högre för kvinnor än för män. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor mellan 15 och 34 år.



Inget land ska kunna kalla sig "utvecklat" när en miljon av deras medborgare varje år tycker att självmord är deras enda alternativ.


Läs en kinesisk kvinnas berättelse om sitt liv och om varför hon försökte ta sitt liv här.

 

 

 

Jag känner för er, med er..

Kategori: Allmänt










Jag har några som jag maila med. Ett par stycken männsikor som befinner sig där jag befann mig för ett par år sedan. Dessa befinner sig mitt i sorgen, mitt i den mest akuta smärtan. Jag känner med er, för er och viktigast av allt; jag har känt SOM er.

Samma känslor, samma frågor, samma smärta, samma sorg.
Jag vill bara säga: Du är inte ensam. Det finns medmänniskor som bryr sig, som vill lyssna och som förstår.

Tusen och åter tusen kramar till er i denna svåra stund.



7:e nationella Nätverkskonferensen

Kategori: Vad är på gång?




Den sjunde nationella Nätverkskonferensen för suicidprevention


Välkommen till Lund den 12 - 13 november 2009!


Konferensens tema är
Överlevnadsstrategier - drabbade och forskare spekulerar


För vidare information se följande hemsida www.konferenskonsulten.se
Välkomna!


Höst, mörker och depression

Kategori: Fakta kring depression

 

 

 

 


Anders Berntsson, Netdokors expert berättar om depression

Depression kan drabba vem som helst. Ta hand om dina nära och kära. Våga se dina medmänniskor.


När hösten och vinter
smyger sig på kan mörkret och yttre krav som jobb och skola påverka ens psykiska och fysiska hälsa. För att upprätthålla ett gott mod och undvika att bli hängig i onödan ger Anders Berntsson ett par enkla råd.
– Det finns vissa saker gemene man kan försöka ta till vara på som hjälper till att hålla ditt psyke i skick. Det första är att se till att ha någon fysik aktivitet, man bör åtminstone försöka röra på sig tre gånger i veckan så att man blir fysiskt trött. Ta en rask promenad, cykla eller någonting annat som får dig att må bra. Den andra viktiga faktorn är att undvika allt vad droger innebär, som till exempel alkohol. Mår man dåligt eller känner sig lite nere blir allting bara värre genom att bruka alkohol, så det är jätteviktigt att försöka hålla sig borta ifrån.

Han beskriver depression som en glidande sjukdom, blir man deprimerad och inte tar tag i problemen i tidigt skede finns det en risk att det bara fortsätter nedåt i en destruktiv bana och man får svårt att ta sig upp på banan igen.
– Det är väldigt lätt hänt att depressionen blir ihållande. Det kan börja med att man känner sig trött om mornarna, det blir allt tyngre att stiga upp och ta tag i vardagen, man drar sig undan från sociala sammanhang och man känner inte längre någon lust att träffa människor. Andra symtom är att man får minskad matlust, man kanske inte klarar av att sköta sin hygien och till slut finns det en risk att man endast känner sig dålig och hopplös och man konstaterar för sig själv att ”jag är inte värd någonting”. Det är jättetråkigt när det går så långt så jag tycker att man bör uppsöka sin husläkare då man känner att deppigheten håller i sig i en dryg vecka, så att man förhoppningsvis kan förhindra att sjukdomen förvärras.

 

Tyvärr är depression väldigt skambelagt, säger Anders Berntsson, som betonar att det inte är en sjukdom som specifikt drabbar svaga människor. – Det är viktigt att komma ihåg att depression kan drabba vem som helst när som helst. Men tyvärr är det många som tycker att det är pinsamt att vara deprimerad och man vill inte känna sig deprimerad, då det framstår som en svaghet. Men så är det alltså inte och det är väldigt viktigt att komma ihåg. Man ska inte behöva ha skamkänslor för detta, särskilt inte med tanke på att det är så pass många som drabbas.

 

För personer som hamnat i en djup depression finns behandling och professionell hjälp att få. Men trots det kan det vara svårt att ta sig tillbaka från sjukdomen om man saknar vänner och familj. Anders Berntsson medger att det finns en stor komplexitet kring detta.
– Det är jättesvårt att säga hur man ska komma till rätta med detta problem som tyvärr många människor har. Det bästa jag kan rekommendera är att ta vara på dem som finns runt omkring oss. Ett leende till någon okänd på bussen kan förgylla såväl dennes som din egen vardag, och det tycker jag är värt att tänka på som medmänniska, avslutar Anders Berntsson, chefsöverläkare inom Psykiatri Nordöst på Danderyds sjukhus.


 

Läs hela artikeln här

Ljusmanifestation i Stockholm 24/10

Kategori: Vad är på gång?

 

 

 

 

Välkomna till årets ljusmanifestation med temat:

 

Vi som blev kvar - hur överlever man?


Vi samlas på Mynttorget kl 15.00 och går tillsammans i fackeltåg mot Raoul Wallenbergs torg där vi tänder marschaller samt får lyssna till sång, musik, tal och diktläsning.

Ta med familjen, nära anhöriga, vänner och vik några timmar till gemenskap i SAMS-organisationernas värdiga manifestation över dem som ej längre finns hos oss.


 

 

Ny dag, nytt år, nya möjligheter

Kategori: Efterlevande










Det blev inget besök vid graven igår. Jag träffade Mamma. Vi promenerade ner till stan i det härliga höstvädret. Vi tog en fika och bara umgicks. Det var väldigt skönt.

Jag ville inte åka till graven. Jag ska göra det när jag känner för det. Det kändes för sorgligt att åka dit igår.
Måste säga att dagarna innan årsdagen var värre än själva dagen i sig.

Har en läsare som har sin första årsdag i dag. Den är inte lätt.
Vill skicka en massa kramar till dig idag!

2005-10-21

Kategori: Sorgen





Idag är det 4 år sedan.

Älskade Pappa
Älskade make
Älskade bror
Älskade son
Älskade kusin
Älskade gudfar
Älskade kollega
Älskade vän

Älskade, älskade du.

Så många som saknar och tänker på dig!




I morgon

Kategori: Sorgen





I morgon är det 4 år sedan jag förlorade min Pappa.

Det är jobbigt. Många minnen.
Vill bara att det ska bli den 22 oktober. Irrationellet. Det är bara en dag som alla andra. Jag vet att det är det. Men det hjälper inte.

Det är jobbigt. Jag sover sämre. Känner mig nedstämd.
Tänker jättemycket på honom och det som vi gått igenom sedan den dagen.
Det är tungt.

Har planer på att åka till graven i morgon. Jag vet inte om jag orkar.
Många känslor i min kropp just nu. De är svåra att hantera.

En väldigt jobbig dag, Den 21 oktober kommer alltid vara dagen då DET hände.
Det jag önskar av hela mitt inre...av hela mitt jag...inte hade hänt....men jag kan aldrig ändra det som hänt.

vår sista dans

Kategori: Allmänt


Igår föll tårar, idag skiner solen

Kategori: Efterlevande






Årsdagen närmar sig. Det påverkar mig. Igår för fösta gången på länge grät jag. Stilla tårar för att verkligheten är som den är. Tårar för att saknade blev för stark.

Idag är en ny dag. Solen skiner utanför och tårarna som föll igår har torkat. Jag känner mig lättare efter att de kommit ut.

Hoppas ni får en bra dag!

Tiden går

Kategori: Efterlevande









6 dagar tills 4-årsdagen. Allt blir lättare för varje år. Men det är fortfarande lika oförståligt och overkligt. Jag påverkas alltid extra mycket av det som hänt när oktober månad kommer. Utan att ha koll på kalendern vet jag att den 21e närmar sig. Det känns liksom bara i kroppen. När den 22e kommer är det ytterligare ett år sedan jag såg honom sist. Lättare?...ja. Men samtidigt blir tiden längre sedan jag såg honom sist.
Vemod beskriver nog det hela bäst.



Jag har gått vidare men saknaden består

Kategori: Efterlevande




Jag har det. Jag är inte fast i sorgen.

Men jag kan sakna så det bränner i bröstet. Jag längtar efter att ringa dig. Jag längtar efter att krama dig. Jag längtar efter att se dig skratta. Jag längtar efter att se dig spela gitarr och sjunga Cecilia Lind för mig. Jag saknar att komma till huset och dricka kaffe och äta bulle med dig. Jag saknar att ringa dig och tipsa om att de rear skor i din storlek. Jag saknar hur du berättade roliga historier. Jag saknar hur du var den som fick alla att skratta när vi hade släktkalas.

Jag saknar dig Pappa!

Önskar att du fått träffa min sambo. Jag önskar att du fick se mig ta min examen. Jag önskar att du fick se lillebror ta studenten. Jag önskar att du fått se honom fylla 18 och 20. Jag önskar att du fick bli morfar. Jag önskar att du fått träffa min lilla hund. Jag önskar jag sluppit förklara vem du var. Jag önskar du varit här och kunde visa det själv. Jag önskar jag kunde känna din hand i min igen. Jag önskar jag kunde känna din speciella doft igen.

Jag önskar du vore här Pappa!

Jag har inte fastnat, jag ältar inte men jag kommer aldrig sluta sakna dig!

Tröstande läsning för efterlevande

Kategori: Efterlevande



Trösteboken

Margaretha Zandrén–Wigren, Peter Björk m fl

.

.


Tröstebok-2009

 

För dig som är drabbad av självmord


Detta är en bok om att finna tröst för sin egen sorg när en anhörig tagit sitt liv. Genom att läsa om andra människors möten med sorg och hur de beskriver sin smärta kan man få lindring.

 

Sorg – ett förlamande tillstånd som vi sällan har någon kunskap om eller erfarenhet av. När sorgen drabbar oss så står vi där, handfallna, paralyserade, kanske chockade men framför allt ensamma. Sorgen har olika ansikten och alla människor som drabbas finner sitt eget sätt att ta sig igenom den och hitta tillbaka till livet.

 

Trösteboken bygger på människors egna berättelser om vad de har drabbats av och vilka vägar de valt för att ta sig tillbaka till ett liv med livsglädje och stunder av lycka. Dessutom ingår dikter och bilder som kan ge tröst och nya tankar.

 

I boken medverkar även Lena Fagéus, präst och leg psykoterapeut och av Ann-Kristin Lundmark, leg psykolog och leg psykoterapeut samt av Ullakarin Nyberg, överläkare vid Affektivt centrum S:t Göran s sjukhus.

 

Initiativtagare till denna bok är Margaretha Zandrén–Wigren och Peter Björk.

Margaretha Zandrén–Wigren sökte efter lämpliga böcker, när hon själv blev drabbad. Hon hittade ingen som kunde ge henne den tröst och hjälp som hon önskade. Hennes intention har varit att försöka skapa en bok som kan vara en tröst för andra.

 

Peter Björk arbetar som managementkonsult och med coachning. Peter är övertygad om att alla människor bär på en inre, ofta omedveten kraft, som kan användas för att besegra tider av smärta och sorg.

 


Kan beställas här eller på Adlibris, Bokus eller Bokia.

 

Stockholms Stadsmission startar ny terapiverksamhet för unga män

Kategori: Vart finns hjälp?











Stockholms Stadsmission startar ny terapiverksamhet för unga män En rad rapporter som publicerats den senaste tiden visar att allt fler unga mår psykiskt dåligt. Fram till idag finns flera mottagningar specialiserade på unga tjejers psykiska ohälsa. Men även killar behöver hjälp. Nu öppnar Stockholms Stadsmission Sveriges första mottagning för unga män i manlig regi.

Den 13 oktober öppnar Mottagningen för unga män sina portar för killar i behov av stöd eller som helt enkelt bara vill prata med någon utomstående. Verksamheten är ett treårigt projekt, finansierat av Allmänna arvsfonden, med målsättning är att stötta unga män i åldrarna 16-25 år genom personlig terapi som leds av manliga psykoterapeuter.

- Killar har svårare än tjejer att visa att de behöver hjälp. Men vi vet att behovet av stöd är lika stort bland unga män som hos unga kvinnor genom vår erfarenhet från Stadsmissionens Terapicenter för unga, säger Jan Löwdin, psykoterapeut och projektledare på Mottagningen för unga män.

Stadsmissionens Terapicenter för unga har hjälpt hundratals ungdomar att klara av vardagen. Terapicenter bedrivs idag med hjälp av 30 frivilliga terapeuter. Men med halvårslånga köer får ungdomarna vänta på hjälp. Med de nya resurserna från Allmänna arvsfonden hoppas man nu på att kunna komplettera Stadsmissionens Terapicenter och ge fler unga män tillgång till psykoterapeutisk behandling.

- Från start kommer vi att ha tre anställda psykoterapeuter på mottagningen men tanken är att vi ska växa efter hand med hjälp av volontärer. Vi söker både manliga legitimerade terapeuter och män som genomgår utbildning just nu och därför kan använda oss som handledare för att bli legitimerade, avslutar Jan Löwdin.

Idag finns det en brist på terapiverksamheter enbart inriktade på unga män. På längre sikt syftar projektet även till att undersöka om det finns ett samband mellan övervikten av kvinnliga behandlare i de vårdande yrkena och unga mäns obenägenhet att söka hjälp för psykiska svårigheter.

Välkommen till invigning
Om du vill veta mer om Stockholms Stadsmissions nya verksamhet är du välkommen till invigningen av Mottagningen för unga män på Munkbrogatan 2 i Gamla Stan tisdagen den 13 oktober kl 12.30. Där kommer Marika Markovits, Stockholms Stadsmissions Direktor, tillsammans med projektledare Jan Löwdin, berätta mer om den nya mottagningen.

Om samtalen vid Mottagningen för unga män
Samtalen är kostnadsfria för gymnasieelever och arbetslösa, annars kostar ett samtal 60 kr.

För mer information kontakta:
Jan Löwdin, projektledare Mottagningen för unga män, Stockholms Stadsmission
Tfn 070-769 98 20
jan.lowdin@stadsmissionen.se

Tillfälligt telnr tills egna telefoner är installerade:
08-650 15 74

Yvonne Borg, kommunikationschef, Stockholms Stadsmission
Tfn: 070- 458 09 66
yvonne.borg@stadsmissionen.se

Hemsidan hittar du här

Stockholms Stadsmission startar ny terapiverksamhet för unga män

Kategori: Vart finns hjälp?











Stockholms Stadsmission startar ny terapiverksamhet för unga män En rad rapporter som publicerats den senaste tiden visar att allt fler unga mår psykiskt dåligt. Fram till idag finns flera mottagningar specialiserade på unga tjejers psykiska ohälsa. Men även killar behöver hjälp. Nu öppnar Stockholms Stadsmission Sveriges första mottagning för unga män i manlig regi.

Den 13 oktober öppnar Mottagningen för unga män sina portar för killar i behov av stöd eller som helt enkelt bara vill prata med någon utomstående. Verksamheten är ett treårigt projekt, finansierat av Allmänna arvsfonden, med målsättning är att stötta unga män i åldrarna 16-25 år genom personlig terapi som leds av manliga psykoterapeuter.

- Killar har svårare än tjejer att visa att de behöver hjälp. Men vi vet att behovet av stöd är lika stort bland unga män som hos unga kvinnor genom vår erfarenhet från Stadsmissionens Terapicenter för unga, säger Jan Löwdin, psykoterapeut och projektledare på Mottagningen för unga män.

Stadsmissionens Terapicenter för unga har hjälpt hundratals ungdomar att klara av vardagen. Terapicenter bedrivs idag med hjälp av 30 frivilliga terapeuter. Men med halvårslånga köer får ungdomarna vänta på hjälp. Med de nya resurserna från Allmänna arvsfonden hoppas man nu på att kunna komplettera Stadsmissionens Terapicenter och ge fler unga män tillgång till psykoterapeutisk behandling.

- Från start kommer vi att ha tre anställda psykoterapeuter på mottagningen men tanken är att vi ska växa efter hand med hjälp av volontärer. Vi söker både manliga legitimerade terapeuter och män som genomgår utbildning just nu och därför kan använda oss som handledare för att bli legitimerade, avslutar Jan Löwdin.

Idag finns det en brist på terapiverksamheter enbart inriktade på unga män. På längre sikt syftar projektet även till att undersöka om det finns ett samband mellan övervikten av kvinnliga behandlare i de vårdande yrkena och unga mäns obenägenhet att söka hjälp för psykiska svårigheter.

Välkommen till invigning
Om du vill veta mer om Stockholms Stadsmissions nya verksamhet är du välkommen till invigningen av Mottagningen för unga män på Munkbrogatan 2 i Gamla Stan tisdagen den 13 oktober kl 12.30. Där kommer Marika Markovits, Stockholms Stadsmissions Direktor, tillsammans med projektledare Jan Löwdin, berätta mer om den nya mottagningen.

Om samtalen vid Mottagningen för unga män
Samtalen är kostnadsfria för gymnasieelever och arbetslösa, annars kostar ett samtal 60 kr.

För mer information kontakta:
Jan Löwdin, projektledare Mottagningen för unga män, Stockholms Stadsmission
Tfn 070-769 98 20
jan.lowdin@stadsmissionen.se

Tillfälligt telnr tills egna telefoner är installerade:
08-650 15 74

Yvonne Borg, kommunikationschef, Stockholms Stadsmission
Tfn: 070- 458 09 66
yvonne.borg@stadsmissionen.se

Hemsidan hittar du här

NASP - Nationel prevention av suicid och psykisk ohälsa

Kategori: Fakta kring suicid

 

 

Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa - NASP

 

Danuta Wasserman: Verksamhetschef och professor

Prof. Danuta Wasserman

Professor i psykiatri och suicidologi, Karolinska Institutet, Chef för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet i samarbete med Stockholm Läns Landsting.

NASP är sedan 1993 Stockholms läns landstings och sedan 1995 statens expertorgan för suicidprevention. NASP inordnades i Karolinska Institutet 1 oktober 2007 genom ett riksdags- och regeringsbeslut. NASP:s verksamhet är inskriven i Karolinska Institutets regleringsbrev. NASP är också ett WHO samarbetscenter som arbetar med suicidprevention tillsammans med det europeiska regionala WHO-kontoret i Köpenhamn utifrån Helsingforsdeklarationen om psykisk hälsa i Europa och med centralkontoret i Geneve beträffande självmordsprevention på fem kontinenter.

 

NASP:s övergripande mål är att medverka till:

  • Att varaktigt minska antalet självmord och självmordsförsök
  • Att undanröja omständigheter som kan leda till att barn och unga tar sitt liv
  • Att tidigt upptäcka och bryta negativa trender av självmord och självmordsförsök hos utsatta grupper
  • Att öka kunskapsnivån om självmord, att stödja personer med självmordstankar och anhöriga till personer som försökt eller har begått självmord

NASP:s verksamhet delas in i fyra huvudområden:

Forskning och metodutveckling

Syftet är att studera samband mellan olika determinanter för psykisk samt kroppslig ohälsa som kan leda till suicidala handlingar. NASP stimulerar även forskning som stödjer utvecklingen av självmordsprevention.

Analys och uppföljning av epidemiologiska data

NASP följer utvecklingen av självmord och självmordförsök och arbetar med att identifiera riskgrupper, risksituationer och riskmiljöer.

Information

NASP samlar in, sammanställer och analyserar kunskap som förmedlas genom utbildningar, riktade informationsinsatser, rapporter och via Internet.

Undervisning

NASP bedriver utbildningsverksamhet med målet att sprida kunskap och förbättra insatserna inom självmordsprevention.

I mina drömmar

Kategori: Efterlevande






Efter att ha hittat ett fotoalbum igår som jag inte tittat i på ett par år drömde jag om Pappa i natt. Jag drömmer väldigt sällan om honom. Men när jag gör det känns det väldigt skönt. Jag drömde om min barndom, när han var frisk och glad. Innan han fick diskbrocket och den fruktansvärda smärtan.

När jag drömde om honom är det precis som det var när vi var små. Det är glada drömmar.


Drömmer ni mycket om er älskade?


Änglavingar i hjärtform

Kategori: Allmänt







"Angel Wings in My Heart A remembrance that keeps "Loved Ones" in our heart!"

Tack för alla fina förslag om vad vi skulle kunna ha för symbol för suicidprevention och till minne av de som vi förlorat.

Många förslag var hjärtan och änglavingar. Så varför inte kombinera dessa till änglavingar som bildar ett hjärta.

Denna är tagen från Ruth's designs


Vad tror ni om den?


En symbol för suicidprevention

Kategori: Allmänt






Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj har som syfte att öka medvetenheten kring bröstcancer och samla in pengar till fortsatt forskning.

Jag har funderat mycket på en smybol som kan bäras och säljas till förmån för suicidprevention och för att öka medvetenheten kring suicid. Det skulle kunna säljas för att samla in pengar till suicidforskning samt kampanjer i informativt syfte.

Men vad skall det vara för symbol? Har funderat mycket på det men inte kommit på något som känns hundra.


Har ni några föslag?

"Du ältar inte lite nu?"

Kategori: Efterlevande





När jag förklarade att oktober och såväl hösten blivit lite tyngre sedan Pappa tog sitt liv just i oktober fick jag kommentaren ovan. Ältar? Nej ! Jag väljer inte att drömma jobbiga drömmar, bli energilös och ledsen. Jag bara känner av det. Fysikst. Det bara kommer. Det kommer inte lika "akut" som innan. Men jag känner av det. Är det konstigt? Det blir fjärde året. Det är det mest traumatiska jag upplevt i mitt liv och jag hoppas av hela mitt väsen att jag aldrig ska behöva uppleva något liknande.

Inte undra på att folk inte vågar dela sin sorg och smärta med de som inte själva varit med om samma sak när man möts av oförstående kommentarer som dessa. Tur att det finns fantastiksa människor som faktiskt förstår det man går igenom som efterlevande och stöttar.

Får ni liknande kommentarer?

När ingen annan förstår

Kategori: Allmänt









När jag blir uppgiven kring människors okänslighet och oförstående så blir jag så glad för allt gensvar ni ger mig genom era kommentarer och mail.

Ingen annan kan förstå hur det är att må riktigt dåligt utan den som faktiskt gjort det. Ingen kan ana hur det är att förlora någon man älskar i suicid. Bara ni som är efterlevande kan förstå.

Jag gläds oerhört över alla er som skriver att ni finner tröst i min blogg samt att jag kan finnas där för er som är närmare er förlust än jag.


Ville bara tacka er alla!

Ord utan eftertänksamhet

Kategori: Allmänt








Senast här om dagen fick jag en väldigt korkad kommentar. Jag förundras över hur ofta det "slängs" med suicidrelaterade ord. I dagliga sammanhang slänger folk ur sig kommentarer som inte är genomtänkta och som ett sätt att visa på att de är missnöjda med en situation. "Jag blir självmordsbenägen, ...annars tar jag livet av mig, jag hänger mig" etc.

Jag syftar på personer som absolut inte har några som helst psykiska problem som bara slänger ur sig kommentarer likt ovan för att illustrera sitt missnöje över triviala vardagsdilemman.

De förstår inte hur laddade dessa ord är. Varje gång någon säger något liknande hugger det till i bröstet på mig. Att höra att personen skall hoppa framför tåget om en viss sko är slut i dennes storlek eller likanande är inte bara stötande utan känns som ett hån mot alla som faktiskt förlorat sitt liv i suicid och de anhöriga som blivit lämnade kvar.


Någon annan som känner igen sig?