Nollsuicid

I Sydsvenskan berättar Gun-Marie Malmberg om hur omgivningen reagera på oss efterlevande. Om hur hon idag jobbar för att hjälpa andra som förlorat en älskad i suicid.

"Varje månad träffar Gun-Marie Malmberg anhöriga till någon som har tagit sitt liv. Bara den som drabbats kan veta hur det känns, säger hon. I föreningen SPES kan de sörjande tala om det som vi andra helst undviker.

Ilskan var stark och kom nästan med en gång.

– Jag upptäckte att folk var rädda för oss. Många vände oss ryggen för att vår son hade begått självmord, säger Gun-Marie Malmberg.

Bara den som vet kan förstå.

– När man får träffa andra som har gått igenom samma sak kan man bearbeta sin egen sorg."

Läs Hela artikeln här.

Tänkvärda tips från SPES

Några tips till dig som känner någon som förlorat en anhörig genom självmord.

Hör av dig. Fråga om du kan hjälpa till med något.

Säg inte så mycket. En kram, en handtryckning, några ord av medkänsla räcker.

Håll kontakten. Sorgen är lång. Visa att du finns till hands.

Acceptera tystnad. Om den sörjande inte orkar prata, betyder inte det att du ska försvinna.

...

Dagens medicin skriver om en nyligen publicerad svensk studie som visade på en ökad risk för självmord och hjärt-kärlsjukdom i samband med diagnos med prostatacancer (klicka här för att läsa artikel). Nu kommer en till studie som pekar i samma riktning.

Forskare vid bland annat Harvard School of Medicine i Boston och Karolinska institutet i Stockholm har jämfört data om drygt 340 000 amerikanska män som diagnostiserats med prostatacancer mellan 1979 och 2004.

Det visade sig att männen ett år efter diagnos hade 40 procent högre risk för självmord jämfört med män som inte hade prostatacancer. Tre månader efter diagnos var risken för självmord hela 90 procent förhöjd.

Resultaten pekar också på att risken för död i hjärt-kärlsjukdom är förhöjd efter diagnos. Under första året efter diagnosen var risken 9 procent förhöjd. Första månaden efter diagnos var risken mer än fördubblad. Särskilt hög var risken för hjärt-kärldödlighet för de män som fick reda på att de hade prostatacancer som spridit sig.

Studien kan kopplas till diskussionen om allmän screening för prostatacancer som förts i bland annat Sverige

Förespråkare pekar på att screening minskar dödlighet. Kritikerna pekar på att screeningen medför oro och överbehandling som leder till livskvalitetssänkande biverkningar i fall där det ändå är fråga om ickedödlig prostatacancer.

I den aktuella studien förekom dock den ökade risken för självmord bara före 1993 då screening med så kallade PSA-test blev vanligt i USA. Den ökade risken för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom var däremot konstant under hela undersökningsperioden.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att rådgivning och stöd ska ges till de män som nyligen har diagnostiserats med prostatacancer.

Undersökningen är publicerad online av tidskriften Journal of the National Cancer Institute och är genomförd av bland annat Katja Fall forskare vid Karolinska institutet i Stockholm och Hans-Olov Adami, professor vid Harvarduniversitetet i Boston och Karolinska institutet i Stockholm.

Informationen från Dagens medicin.

VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?

De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom

den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt

professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom

denna kris. Här kommer några råd

Gör någonting nu

Om du är orolig för att någon som du känner tänker

på att ta livet av sig ska du räcka en hjälpande hand

nu. Du kan rädda ett liv. Förutsätt inte att det blir

bättre/går över utan hjälp eller att han/hon söker

hjälp på egen hand.

Var medveten om dina egna reaktioner

En naturlig reaktion hos dig själv kan vara en känsla

av panik och önskan att ignorerar situationen och att

hoppas på att den försvinner av sig självt. Du kan

också ha ett behov av att omgående hitta en snabb

lösning för att få honom/henne att må bättre.

Dessa sätt att reagera på är vanliga. Om du tycker att

det känns övermäktigt, ta hjälp av någon som du litar

på.

Var tillgänglig

Tillbringa tid tillsammans med honom/henne och

uttryck din omsorg och omtanke utan att vara

dömande, arg eller upprörd.  Be honom/henne

berätta  – lyssna noga.  Låt det ta den tid det tar.

Nalkas försiktigt – backa om du blivit för närgången.

En del problem känns mer hanterbara när man har

satt ord på dem.

Fråga om självmord

Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på

självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt,

men du visar att du har lagt märke till något och har

lyssnat. Det är viktigt att visa att du bryr dig och att

han/hon inte är ensam.  Att tala om självmord kommer

inte att ge någon idén att ta livet av sig.  Att prata om

självmord uppmuntrar istället till att tala om känslorna

och känns ofta som en lättnad. Gå inte med på att

behålla någons självmordstankar som en hemlighet.

Kontrollera säkerhet

Om någon tänker begå självmord är det viktigt att veta

hur mycket och länge dessa tankar har funnits. Du kan

till exempel ställa följande frågor:

• Har du tänkt ut hur och när du ska begå

självmord?

• Har du medel eller tänkt skaffa dig medel att utföra

din plan?

• Vilken hjälp har du tillgång till för att må bättre och

att känna dig trygg?

• Fråga också hur du kan hjälpa och stötta

honom/henne för att finna stöd, livsglädje och kraft

hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen

inre styrka.

Fatta beslut om vad du ska göra och hur

ni ska lösa den nuvarande situationen

Nu när du har tagit reda på hur det står till med hans/

hennes säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera

nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att

övertyga honom/henne att skaffa professionell hjälp –

eller åtminstone ta ett första steg till trygghet som kan

vara en partner, föräldrar eller nära vänner. Det är

endast genom att tala med dem om vad det är som

ATT HJÄLPA

NÅGON SOM TÄNKER

TA SITT LIV

Enheten för hälsofrämjande psykiatri

DETTA ÄR INFORMATION FRÅN EN BROSCHYR SOM ÄR FRAMTAGEN AV TEMA PSYKISK HÄLSA INOM NÄTVERKET

HFS (HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS OCH VÅRDORGANISATIONER) TILLSAMMANS

MED ENHETEN FÖR HÄLSOFRÄMJANDE PSYKIATRI, PSYKIATRIDIVISIONEN,

AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA SAMT VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING,

BÅDA MEDLEMMAR I NÄTVERKET.

VARFÖR TÄNKER NÅGON PÅ SJÄLVMORD?

Om du tror att någon tänker avsluta sitt liv är det

naturligt att känna panik eller till och med vilja undvika

att tänka på det. En människa som tänker på självmord

känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att

ingen kan hjälpa eller förstå hennes psykiska smärta.

När man inte kan se något annat sätt att handskas med

denna smärta, kan självmord förefalla vara den enda

utvägen. Ibland kan en förtvivlad och självmordsnära

person uppfattas som mycket lugn av omgivningen.

Var uppmärksam på att detta kan ha flera betydelser,

bland annat kan det tyda på ett tyst beslut att fullfölja

sin självmordsplan. Det är viktigt att notera att om

någon inte längre är sig själv eller får dig att känna dig

orolig, bör du ta reda på vad det är som gör att du

känner såhär.

RISKFAKTORER OCH VARNINGSSIGNALER

FÖRLUST AV: en närstående, ett arbete,

en inkomst/levebröd, en relation som tagit slut.

EN STÖRRE BESVIKELSE: misslyckad examen,

tentamen, utebliven befordran.

SJUKDOM: depression och psykotiska sjukdomar,

allvarliga somatiska sjukdomstillstånd.

är lynnig, ledsen och tillbakadragen, talar om

känslor av hopplöshet, känner sig hjälplös och

värdelös, bryr sig inte längre lika mycket om sitt

utseende, uttrycker tankar om döden genom

teckningar, berättelser, sånger och tar avsked av

folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar.

En del ägnar sig också åt riskfyllt och

självdestruktivt beteende.

VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT HJÄLPA?

De flesta som tänker på att ta sitt liv tar sig igenom

den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt

professionella är ofta en viktig del i att ta sig igenom

denna kris.

Socialt kapita enligt Wikipedia

Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende av antalet sociala relationer eller kontakter mellan människor liksom till styrkan av förtroendet inom dessa relationer.

Socialt kapital är botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk.

...

Att ett högt socialt kapital sammanfaller med lägre självmordsrisk föreslås i ett holländskt arbete, publicerat under hösten 2008. Här har forskarna valt att använda sociala interaktioner, tillhörighet, förnöjsamhet och engagemang som mått på socialt kapital och studerat influensen av olikheter i befolkningstäthet och socioekonomisk status på mortaliteten såväl totalt sett, som för specifika dödsorsaker.

...

Forskarna har gått igenom det nationella dödsregistret och insamlat demografiska data för åren 1995-2000. Den primära dödsorsaken klassificerades enligt ICD-9 (1995) och ICD-10 (1996-2000) och de utvalda specifika dödsorsakerna var bröst- och lung -cancer, ischemisk kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjukdom samt externa dödsorsaker som självmord och trafikolyckor. Alla data rörande de olika variablerna för socialt kapital härrörde från en nationell enkät (the Housing Demand Survey) från 1998 och omfattade 117 569 individer.

...

Ett bostadsområdes socioekonomiska standard fastställdes genom beräkning av områdets procentuella andel av låginkomsttagare. Information om utbildningsnivåer saknades. Befolkningsorterna delades upp i tre olika nivåer av urbanisering där den högsta nivån representerades av storstäder. Mycket små orter på landbygden exkluderades.

När det gäller den totala populationen fann man inte att samhällets sociala kapital hade någon influens på den totala mortaliten (RR=1.00; CI: 0.99-1.0), men innevånare i områden med hög socialt kapital hade lägre mortalitet i lungcancer (0.92; 0.89-0-96), och självmord (0.90; 0.83 - 0.98). Författarna medger att det är svårt att dra definitiva slutsatser från resultaten eftersom att de studerade sambanden inte nådde statistisk signifikans. En möjlig förklaring till detta, skriver man, skulle kunna vara de små differenser i socialt kapital som man fann mellan de studerade bostadsområdena och att de valda måtten således inte gav en tillräckligt differentierad bild av det sociala kapitalet (Hooijdonk et al 2008).

...

I en nyligen publicerad irländsk ekologisk studie drar man slutsatsen att socialt kapital kan ha en skyddande effekt gentemot självmord på nationell nivå.

...

Läs hela artikeln på ki.se