Nollsuicid

Inlärd hjälplöshet är en beteendevetenskaplig term. Inlärd hjälplöshet kan uppstå till exempel om en person blivit skadad och under lång tid oförmögen att utföra vissa rörelser eller då dessa rörelser framkallat svår smärta, till exempel tunga lyft. Momentet är så starkt förknippat med smärta eller sjukdom att patienten mår dåligt av att utföra det även efter att skadan är läkt, till och med framkallar egen smärta genom att känna efter eller spänna sig i onödan vid sådant arbetsmoment. Inlärd hjälplöshet har en tendens att sprida sig även till andra områden i livet, eller enligt exemplet att varje form av lyft, oavsett vikt, tros framkalla smärta. Oförmågan att utföra vissa arbetsmoment eller hantera vissa situationer består trots att de verkliga fysiska/psykiska förutsättningarna inte längre borde vara något hinder. Inlärd hjälplöshet kan även vara kopplad till depression eller vissa handikapp.

I vidare bemärkelse används termen om miljöer där människors naturliga initiativkraft har försvagats på grund av t.ex. patriarkaliskt eller auktoritärt styre, till exempel i svenska bruksmiljöer och i det forna DDR.^{[källa behövs]}

En vanlig form av inlärd hjälplöshet är när en person söker många jobb men inte får något. Då till slut ger personen upp och känner en hopplöshet av att söka jobb och tankar som "Det går ändå inte" är det enda som kommer upp vilket gör att man ger upp innan man försökt.

(Foto: ELISABETH ZINGG/AFP/Getty Images)
.

En ny studie visar att självmord nu är den vanligaste dödsorsaken bland unga kvinnor på den kinesiska landsbygden.

Enligt Radio Free Asia (RFA) rapporterade Kinas officiella tidning, Beijing Daily uppgifter om att 150 000 självmord och mer än en miljon försök till självmord inträffar på den kinesiska landsbygden. Informationen tillkännagavs på ett seminarium på Tsinghua-universitetet i början av året.

Enligt professor Jing Jun vid avdelningen för sociologi på Tsinghua-universitetet är antalet självmord tre gånger högre på landsbygden än i städer, och 25 procent högre för kvinnor än för män. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor mellan 15 och 34 år.

Den sjunde nationella Nätverkskonferensen för suicidprevention

Välkommen till Lund den 12 - 13 november 2009!

Konferensens tema är
Överlevnadsstrategier - drabbade och forskare spekulerar

För vidare information se följande hemsida www.konferenskonsulten.se
Välkomna!

Anders Berntsson, Netdokors expert berättar om depression

Depression kan drabba vem som helst. Ta hand om dina nära och kära. Våga se dina medmänniskor.

Han beskriver depression som en glidande sjukdom, blir man deprimerad och inte tar tag i problemen i tidigt skede finns det en risk att det bara fortsätter nedåt i en destruktiv bana och man får svårt att ta sig upp på banan igen.
– Det är väldigt lätt hänt att depressionen blir ihållande. Det kan börja med att man känner sig trött om mornarna, det blir allt tyngre att stiga upp och ta tag i vardagen, man drar sig undan från sociala sammanhang och man känner inte längre någon lust att träffa människor. Andra symtom är att man får minskad matlust, man kanske inte klarar av att sköta sin hygien och till slut finns det en risk att man endast känner sig dålig och hopplös och man konstaterar för sig själv att ”jag är inte värd någonting”. Det är jättetråkigt när det går så långt så jag tycker att man bör uppsöka sin husläkare då man känner att deppigheten håller i sig i en dryg vecka, så att man förhoppningsvis kan förhindra att sjukdomen förvärras.

Tyvärr är depression väldigt skambelagt, säger Anders Berntsson, som betonar att det inte är en sjukdom som specifikt drabbar svaga människor. – Det är viktigt att komma ihåg att depression kan drabba vem som helst när som helst. Men tyvärr är det många som tycker att det är pinsamt att vara deprimerad och man vill inte känna sig deprimerad, då det framstår som en svaghet. Men så är det alltså inte och det är väldigt viktigt att komma ihåg. Man ska inte behöva ha skamkänslor för detta, särskilt inte med tanke på att det är så pass många som drabbas.

För personer som hamnat i en djup depression finns behandling och professionell hjälp att få. Men trots det kan det vara svårt att ta sig tillbaka från sjukdomen om man saknar vänner och familj. Anders Berntsson medger att det finns en stor komplexitet kring detta.
– Det är jättesvårt att säga hur man ska komma till rätta med detta problem som tyvärr många människor har. Det bästa jag kan rekommendera är att ta vara på dem som finns runt omkring oss. Ett leende till någon okänd på bussen kan förgylla såväl dennes som din egen vardag, och det tycker jag är värt att tänka på som medmänniska, avslutar Anders Berntsson, chefsöverläkare inom Psykiatri Nordöst på Danderyds sjukhus.

Läs hela artikeln här

Jag har det. Jag är inte fast i sorgen.

Men jag kan sakna så det bränner i bröstet. Jag längtar efter att ringa dig. Jag längtar efter att krama dig. Jag längtar efter att se dig skratta. Jag längtar efter att se dig spela gitarr och sjunga Cecilia Lind för mig. Jag saknar att komma till huset och dricka kaffe och äta bulle med dig. Jag saknar att ringa dig och tipsa om att de rear skor i din storlek. Jag saknar hur du berättade roliga historier. Jag saknar hur du var den som fick alla att skratta när vi hade släktkalas.

Jag saknar dig Pappa!

Önskar att du fått träffa min sambo. Jag önskar att du fick se mig ta min examen. Jag önskar att du fick se lillebror ta studenten. Jag önskar att du fått se honom fylla 18 och 20. Jag önskar att du fick bli morfar. Jag önskar att du fått träffa min lilla hund. Jag önskar jag sluppit förklara vem du var. Jag önskar du varit här och kunde visa det själv. Jag önskar jag kunde känna din hand i min igen. Jag önskar jag kunde känna din speciella doft igen.

Jag önskar du vore här Pappa!

Jag har inte fastnat, jag ältar inte men jag kommer aldrig sluta sakna dig!

Trösteboken

Margaretha Zandrén–Wigren, Peter Björk m fl

.

.

För dig som är drabbad av självmord

Detta är en bok om att finna tröst för sin egen sorg när en anhörig tagit sitt liv. Genom att läsa om andra människors möten med sorg och hur de beskriver sin smärta kan man få lindring.

Sorg – ett förlamande tillstånd som vi sällan har någon kunskap om eller erfarenhet av. När sorgen drabbar oss så står vi där, handfallna, paralyserade, kanske chockade men framför allt ensamma. Sorgen har olika ansikten och alla människor som drabbas finner sitt eget sätt att ta sig igenom den och hitta tillbaka till livet.

Trösteboken bygger på människors egna berättelser om vad de har drabbats av och vilka vägar de valt för att ta sig tillbaka till ett liv med livsglädje och stunder av lycka. Dessutom ingår dikter och bilder som kan ge tröst och nya tankar.

I boken medverkar även Lena Fagéus, präst och leg psykoterapeut och av Ann-Kristin Lundmark, leg psykolog och leg psykoterapeut samt av Ullakarin Nyberg, överläkare vid Affektivt centrum S:t Göran s sjukhus.

Initiativtagare till denna bok är Margaretha Zandrén–Wigren och Peter Björk.

Margaretha Zandrén–Wigren sökte efter lämpliga böcker, när hon själv blev drabbad. Hon hittade ingen som kunde ge henne den tröst och hjälp som hon önskade. Hennes intention har varit att försöka skapa en bok som kan vara en tröst för andra.

Peter Björk arbetar som managementkonsult och med coachning. Peter är övertygad om att alla människor bär på en inre, ofta omedveten kraft, som kan användas för att besegra tider av smärta och sorg.

Kan beställas här eller på Adlibris, Bokus eller Bokia.