Nollsuicid

-

-

-"Serotonin.

Banor av nervceller som använder serotonin som signalämne,

fungerar som ett slags termostat i hjärnan. De tycks reglera upplevelsen av

obehag och behag, aktivitetsnivån, sömnen, aptiten, smärtkänsligheten osv.

Troligen leder en låg serotoninfunktion i hjärnan lätt till olika psy-

kiatriska sjukdomstillstånd, främst depression.

 

Men det kan ocksåvara helt andra regleringsmekanismer i hjärnan

som fungerar dåligt och som leder till depression, medan serotoninbanorna

kanske mest motverkar den störning som uppstått. I vilket fall har serotonin

uppenbarligen med saken att göra.

 

Selektiva serotoninupptagshämmare

En grupp nya preparat utvecklades. De kallas ”selektiva serotonin-

upptagshämmare”. (För att uttrycka det enklare kallas de ofta för

SSRI, förkortningen av det engelska ”Selective Serotonin Reuptake

Inhibitor”). De är skräddarsydda för att nästan enbart påverka

serotoninfunktionen i hjärnan. Andra signalsystem lämnas till största

delen ifred. Problemet med biverkningar är därför mycket mindre

än med de tricykliska preparaten. De flesta patienter känner inte av

några eller bara obetydliga biverkningar.

 

Men biverkningar förekommer. I början av medicineringen kän-

ner en del illamående och somliga kan få sömnsvårigheter. Om man

börjar med tillräckligt låg dos blir det emellertid sällan något egent-

ligt obehag.

 

Vid höga doser får en del besvär av sömnighet och ökad sömn.

Det kan göra det nödvändigt att sänka dosen. Sexuella svårigheter,

främst i form av minskad sexuell lust och svårigheter att få utlösning

eller orgasm, förekommer.

 

 

Läkemedlens molekyler kan liknas vid våra händer

Många föreställer sig att ett läkemedel bara kan renas så långt att den

aktiva substansen består av en bestämd kemisk molekyl. Men riktigt

så är det inte. Ett läkemedel består av molekyler som har en tre-

dimensionell form. De kan liknas vid våra händer. Vi har inte en utan

två händer, en högerhand och en vänsterhand. Och det är bara en av

dem som passar in i en högerhandske.

 

Liknelsen är träffande eftersom naturen utnyttjar molekylernas

tredimensionella form på samma sätt. Ett signalämne är t ex en mo-

lekyl som ska passa som hand i handske i kontaktpunkterna (recepto-

rerna) på den mottagande cellen. Här är det bara endera höger- eller

vänsterformen av molekylen som passar in. I naturens levande orga-

nismer produceras därför bara den version som har rätt passform.

 

Många av dagens läkemedel innehåller en blandning av höger-

och vänsterformer. Det kan få till följd att bara hälften av moleky-

lerna har den önskade effekten. Den andra hälften kan vara en oskyl-

dig följeslagare som inte har någon effekt alls. Men den kan också ha

effekter som man inte önskar sig. Den kan ge biverkningar och den

kan blockera utrymmet för sin syskonmolekyl. Därför vill man att

framtida läkemedel enbart ska innehålla den av molekylens två spegel-

former som har de önskade effekterna.

 

Cipramil innehåller citalopram-molekyler i en blandning som till

hälften består av vänsterformen, S-citalopram (escitalopram), och till

hälften av högerformen, R-citalopram. Det är den förra som är den

effektiva serotoninupptagshämmaren. Den finns nu renframställd i

Cipralex.

 

Vad är det som åstadkommer den antidepressiva effekten?

Vi vet något så när vad olika antidepressiva läkemedel gör då de kom-

mer in i hjärnan. Cipralex, som är den mest selektiva av serotonin-

upptagshämmarna, verkar i stort sett bara på ett sätt. De nerver som

utsöndrar signalämnet serotonin påverkas. De hindras från att suga

tillbaka en del av det serotonin som de duschat ut över intilliggande

nervceller. Mängden serotonin som verkar på serotoninreceptorerna

(mottagarna) ökar därmed. Den förändringen sker inom en timme

efter det att man tagit en första tablett.

 

Men varför hävs inte depressionen lika snabbt? Det brukar ju kräva

flera veckors daglig medicinering. Serotoninupptagshämningen tycks

sätta igång en kedjereaktion som först så småningom häver dep-

ressionen.

 

De nervceller som stimulerats av serotoninökningen påverkas på

många sätt. Deras förmåga att reagera på signaler från andra delar av

nervsystemet ändras. Senare leder den ökade serotoninstimuleringen

också till att mönstret av kontakter mellan nervcellerna justeras i de

nervkretsar som berörs. Kanske är det detta som orsakar den anti-

depressiva effekten.

 

Men det tycks vara möjligt att nå en sådan sluteffekt längs många

vägar. Ett exempel är det antidepressiva medlet Edronax. Det på-

verkar, åtminstone inledningsvis, inte serotoninsystemet, utan nor-

adrenalinsystemet, som är ett annat av hjärnans reglerande system.

 

Olika behandlingsmetoder som är effektiva mot depression kan

skilja sig mycket från varandra när det gäller den inledande effekten.

Men slutresultatet kan ändå bli detsamma. Struktur och känslighet i

vissa nervkretsar justeras så att stämningsläge, aktivitetsnivå och

dygnsrytm åter regleras normalt."

 

Information från "Vägen tillbaka" av Tom Falhén,  läs mer här.