Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Viktigt att ge patienter hopp om att det finns hjälp

Kategori: Fakta kring suicid

 

 

 

 

 

 

Även om självmorden totalt sett minskat i Sverige gäller inte detta i samma utsträckning 

antalet självmordsförsök. I synnerhet inte bland unga kvinnor. Att det är färre som tar sitt liv 

kan delvis bero på att man inom vården blivit mer uppmärksam och bättre på att bedöma om 

en person befinner sig i riskzonen. Och att man i högre utsträckning än tidigare behandlar 

depressioner.

 

Bo Runeson, professor i psykiatri, har ägnat en stor del av sin forskning åt varför unga 

människor begår självmord. Upptakten var en studie, som omfattade alla självmord bland 

personer i åldrarna 15 byggde på inträngande intervjuer med närstående en kort tid efter självmordet, 

för övrigt den första studien med denna inriktning och metod gjord bland unga i Europa.  

 

- En nyhet var att så många av dessa unga varit deprimerade och hade gjort tidigare försök att 

ta sitt liv. Självmordet var alltså inte en följd av en akut uppkommen situation, vilket vi 

snarare hade förväntat oss. Personerna hade inte heller haft kontakt med sjukvården i samma 

utsträckning som något äldre patienter oftast har, berättar Bo Runeson.  

Intervjuerna gjordes med såväl anhöriga (föräldrar, syskon) som skolpersonal och 

arbetskamrater och ledde till nya frågeställningar. Hur bedömer man inom vården 

självmordsrisken? Här finns ju hela skalan från ett rop på hjälp fram till att man verkligen tar 

sitt liv.  

 

- Det krävs att man skapar en nära relation till patienten för att förstå bakgrunden till den 

uppkomna situationen och för att kunna uppskatta risken för att denne ska göra sig illa eller 

till och med försöka ta sitt liv. Det är många olika bakgrundsfaktorer som måste vägas in. 

Viktigt är också att ge patienten förhoppningar om att han eller hon kan få hjälp, säger Bo 

Runeson.  

 

Han uttrycker en skepsis mot att vid bedömningen alltför mycket luta sig mot särskilda 

skattningsskalor. Det finns en överdriven tro på att använda dessa skalor för att bedöma 

självmordsrisken. Viktigast är att genom personliga intervjuer skaffa sig kunskap om hur 

patienten ser på sin situation och framtid. Det skiljer sig starkt från patient till patient hur stor 

tyngd olika faktorer har, risken för självmord kan också skifta från dag till dag. Det gäller 

därför, säger Bo Runeson, att vara lyhörd.  

 

Källa: www.ki.se

Kommentarer


Kommentera inlägget här: