Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Större enkonomiskt statligt stöd för suicidprevention

Kategori: Allmänt









Regeringens bedömning: Regeringen avser att stödja Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) insatser genom ett organisationsstöd på 500 000 kronor per år under perioden 2008–2010. SPES arbetar dels med att ge stöd och hjälp till anhöriga, dels för att förhindra självmord samt motverka tabubeläggning och fördomar om självmord. Regeringen avser även att stödja paraply-organisationen SamArbete för Människor i Sorg (SAMS) för upp-rättandet av ett nationellt kansli genom ett organisationsstöd på 1 miljon kronor per år under samma period.


Statens folkhälsoinstituts och Socialstyrelsens förslag: Överens-stämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Regeringen avser även att stödja paraplyorganisationen SAMS.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanserna tillstyrker eller har inte haft någon erinran mot strategin. Några av remissinstanserna menar att stödet inte kan begränsas till en enskild aktör och menar att förslaget bör formuleras om så att fler frivilligorganisationer ges möjlighet att ansöka om anslag till självmordsförebyggande arbete. Landstinget i Västra Götalands län poängterar vikten av att organisationsstöd även kommer organisationer som arbetar med en hälsofrämjande och förebyg-gande inriktning till del. Svenska Röda Korset instämmer i att frivillig-organisationerna på ett friare sätt än offentliga organ kan lyfta fram en fråga och föreslå lösningar, men anser att den rollen bör ses som en del i helheten och ingå i samhällets samlade syn på behov och lösningar. Svenska Röda Korset menar därför att det vore bättre om frivilligorgani-sationernas roll konkretiseras inom varje strategi, som en av flera aktörer. Landstinget i Västerbottens län anser att det framstår som oklart vad som menas med att frivilligorganisationerna på ett ”friare sätt” kan arbeta med utveckling inom området, och att det finns risk att det uppfattas som en förväntan att erhålla stöd.


Skälen för regeringens bedömning: Frivilligorganisationer kan på ett friare sätt än offentliga organ lyfta fram perspektiv på en fråga och före-slå lösningar. De kan påskynda en utveckling i önskvärd riktning. Regeringen instämmer i FHI:s och Socialstyrelsens bedömning att fri-villigorganisationernas insatser är angelägna. Regeringen har även hör-sammat remissinstansernas kritik mot att man i strategin talar om stöd till frivilligorganisationer men att utredningens förslag endast innebär ett organisationsstöd till en organisation. För att staten ska kunna främja viktiga frivilligorganisationers insatser som utredningen föreslår och fler-talet remissinstanser bedömer så krävs en ändring i villkoren för organi-sationsstödet (se avsnitt 7.1).


SPES har varit verksamt inom det självmordsförebyggande arbetet sedan 1987. SPES genomför insatser för att öka kunskapen kring själv-mordsproblematiken i samhället och ger även stöd och hjälp till anhöriga. SPES arbetar även för att förhindra självmord och motverka tabubelägg-ning och fördomar om självmord. Regeringen avser att stödja SPES genom ett organisationsstöd på 500 000 kronor per år under perioden 2008–2010.


Paraplyorganisationen SamArbete för Människor i Sorg (SAMS) består av SPES, Spädbarnsfonden och Vi som mist någon mitt i livet samt Vi som mist barn. Organisationerna inledde ett samarbete efter Tsunamin 2005. Under 2006 fördjupades samarbetet och i februari 2007 bildades SAMS. Regeringen avser att stödja SAMS för upprättandet av ett nationellt kansli genom ett organisationsstöd på en miljon kronor per år under perioden 2008–2010. Genom stöd till de organiserade anhörig-organisationerna vill regeringen förbättra det offensiva samhällsarbetet. Samverkan stärker anhörigas inflytande i samhället. Organisationerna kan med gemensam kraft nå ut med sin kunskap och bidra till att minska förekomsten av fördomar kring självmord i samhället.


Prop. 2007/2008:110

REMITTERING TILL SPECIALISTVÅRD

Kategori: Allmänt









REMITTERING TILL SPECIALISTVÅRD

Patienter ska remitteras till psykiater om de har:

- en psykisk sjukdom/störning;
- en anamnes på tidigare självmordsförsök;
- tidigare suicid i familjen, alkoholism och psykisk sjukdom/störning;
- svåra kroppsliga symtom som kan ha psykiska orsaker;
- inget socialt stöd.

Hur man för över patienten

När man har bestämt sig för att remittera en patient ska man:

- ta sig tid för att förklara för patienten varför man vill remittera/överföra;
- stilla oro om stigmatisering och psykofarmaka;
- klargör att farmakologiska och psykologiska metoder är effektiva
- poängtera att remittering inte betyder att bli avvisad utan tvärtom en hänvisning till mer
adekvat behandling;
- arrangera ett möte med specialisten;
- sätta upp en uppföljningstid med patienten efter mötet med psykiatrikern;
- försäkra att relationen med patienten kommer att fortsätta (kontinuitet för trygghet);

När ska patienten läggas in?

Det finns några indikationer som bör leda till akut inläggning för slutenvård:

- återkommande självmordstankar;
- hög sannolikhet att avsluta sitt liv inom några timmar eller dagar;
- hetsighet (agitation) eller panik;
- tydlig plan att använda en våldsam och omedelbar metod.

Hur man lägger in patienten

- lämna inte patienten ensam;
- Kontakta inläggningssamordnaren/jouren på sjukhuset;
- ordna transport till sjukhuset med hjälp av ambulans



info från "Att förebygga självmord"


By my side

Kategori: Allmänt







Självmord eller suicid?

Kategori: Allmänt











Terminologi

För en del människor kan ordet självmord föra tankarna till mord och kriminella handlingar och de föredrar då att ”självmord” ersätts av ”suicid”. För andra kan termen suicid uppfattas som alltför klinisk och avståndstagande och av den anledningen kanske stötande eller kränkande. Det kan även ses som ett uttryck för förnekande och tabubeläggning nämligen att undvika att nämna företeelsen vid sitt rätta namn.

Förändringen i beteckningen av företeelsen ”självmord” speglar även ett ökat forskningsintresse. Nu används ofta ”suicid” såväl kliniskt som i forskning efter engelskans ”suicide”. I takt med att Sverige blivit en del av det internationella forskningssamhället där engelska utgör det dominerande språket har det tidigare svenska begreppen delvis mönstrats ut, men språkbruket är fortfarande inte enhetligt.



Vad tycker ni? Vilket ord anser ni bör användas? Suicid eller självmord och varför?


Undomar, sömn och depression

Kategori: Allmänt


 




God sömn viktig för ungas psykiska hälsa


Genom att sätta upp regler för sina ungdomar om att gå och lägga sig i tid kan man minska risken för depression och självmordstanker hos ungdomar. Det visar en studie där forskare vid Columbia University i New York, USA, har undersökt kopplingen mellan föräldrarnas regler för när deras tonårsbarn ska gå och lägga sig och förekomsten av depression och självmordstankar. Forskarna analyserade totalt 15 600 ungdomar där 7,3 procent av dessa led av depression och omkring 13 procent hade självmordstankar. Det forskarna kom fram till efter att ha studerat dessa ungdomar, och justerat siffrorna för olika faktorer, visade det sig att risken för depression var 20 procent högre bland dem som fick gå och lägga sig vid midnatt eller senare, jämfört med dem som senast fick gå och lägga sig klockan tio. Och motsvarande siffra när det gäller självmordstankar var 25 procent. Liknande studier som gjorts tidigare tyder på samma resultat som det forskarna kom fram till i denna studie, kallad National Longitudinal Study of Adolescent Health. Nämligen att för lite sömn kan öka risken för depression och självmordstankar, därför anser forskarna att regler om att lägga sig tidigt kan förhindra och skydda ungdomar mot depression.


Källa: Dagens Medicins nätupplaga 2009-06-10 © Netdoktor.se Jozephine Hagenlöf

När det känns som om man kämpar ensam

Kategori: Allmänt




Läste Systers blogg idag (som alla andra dagar) så här skriver hon:



Jag blir så FÖRBANNAD/TRÖTT/ARG/LESS/BESVIKEN/UPPGIVEN.
Jag skickade ca 40 mail igår om suicidperventiva dagen.
Hur mycket respons fick jag?
En vågade svar något! Och hon skrev "jag förstår att du går igenom en svårt period nu"!
WHAT?
HALLÅ FOLKET!!! Människor DÖR. 1500 st/år!!! Fattar ni?????
De tittar på mig som om jag tillhör en suspekt sekt av något slag!
En klubb för sådana som känt konstiga människor som tagit livet av sig.
En förening utanför samhället, några som ingen vill se
och absolut inte höra något ifrån...
Visst, det är obehagligt.
Jag fattar det.
Men ska man låta folk må så dåligt så att de dör för att det känns lite obehagligt???
Hur ska man få en bred allmänhet att intressera sig?
Hur ska man få folk att våga prata om suicid?
Tycker de att det är så svårt för att alla själv tänkt tanken i hemilghet någon gång?
Jag tänker på den inhumana psykvården,
på hur man blir bemött,
på folks fördommar och rädsla
och jag förstår varför HAN inte sökte hjälp,
varför han inte sa något.
För att våga måste man vara jättestark och det är man inte när man mår så dåligt att man tror att suicid är ens enda val...
Skit värld!
Idag är jag arg...



Jag har många gånger med känt samma känsla. De flesta männsikor bryr sig inte förrän någon i deras närhet dött i suicid eller själva mått riktigt dåligt.

Men när det gäller folk som dör i trafiken är alla väldigt engagerade.
En fråga:

Hur kommer det sig?

Ge mig sinnesro

Kategori: Allmänt








Jag har accepterat att Pappa inte kommer vara med oss mer. Jag har det. Jag har förlikats med tanken. När jag skriver raderna måste jag stanna att upp och titta på dem. Jag har kommit till en punkt jag aldrig trodde var möjligt.

Att jag accepterat att det är som det är innebär inte att jag inte önskar att det varit annorlunda inte heller att jag inte saknar honom. Men den krassa, brutala sanningen är att han kommer inte tillbaka.

Sen vill jag påverka framtiden. Kämpa mot suicid. Arbeta preventivt och hoppas på att kunna vara ett stöd för andra efterlevande som är närmre sin förlust än jag.

..when U need a hand

Kategori: Allmänt

-
Denna låten är så speciell för mig.
Den berör mitt inre.
Den stärker mig.
Den får mig att le.
-
-
Vi har alla smärta och sorg.
Vi behöver alla någon att luta oss mot.
Jag vet att jag inte kan hjälpa alla, hur gärna jag vill.
Men de jag kan hjälpa ska jag!
-

Tackar

Kategori: Allmänt

.
.
.
.
Vill tacka alla er som redan tänt ett ljus för er älskad och i kampen mot suicid.
Eftersom det brinner i 48 h går det bra att tända det på nytt vid årsdagar, födelsedagar eller någon annan dag när man känner ett behov av det.
.
.

Veckorevyn gör en insats

Kategori: Allmänt

.
.
.
.
.
.
.
Några dagar efter min Pappas död när chocken fortfarande hade grepp om hela min kropp låg jag i min säng en kväll och grät, skakade och var helt uppgiven. Vad gör jag nu? Hur hanterar man att ens Pappa dött i suicid? Jag hade aldrig innan varit i kontakt med någon som förlorat en anhörig i suicid. Hur hanterar jag att det som jag aldrig kunnat fantisera om i min vildaste fantasi faktiskt har hänt? Att det omöjliga hänt.
-
Känslorna var för många, för starka och konstanta. Jag var förvirrad, kände mig ensam i det jag upplevde, helt vilsen. Jag försökte skingra tankarna med något. Jag tog upp ett magasin, Hennes, jag köpt men inte läst än. I tidningen fann jag en intervju med en kvinna som förlorat en anhörig i suicid. Det var som att läsa något jag själv hade skrivit. Hon satte ord på mina känslor. Jag förstod att det inte var konstigt att jag hade alla de känslor jag hade inom mig just nu. Jag var inte ensam.
-
I slutet av artikeln fanns information om föreningen SPES, riksförbundet för suicidprevention och efterlevande stöd. Där fanns ett nummer (08-34 58 73) man kan ringa varje dag mellan 19.00-23.00. Jag ringde. Möttes av en vänlig kvinna som jag inte minns namnet på. Hon lyssnade, förklarade och stöttade. Tror att just då mycket handlade om huruvida jag kunde förhindrat min Pappas död. Vad jag "borde" gjort. Hon lyssnade och förklarade att jag inte kan ta på mig ansvaret för min Pappas död. Hon berättade även om träffarna som SPES anordnar för efterlevande.
-
Jag kände att jag ville åka på en. Jag fick med mig Mamma. Vi träffade andra i samma situation. Jag var bara på en träff. Jag som person har väldigt lätt att lida med andra. När jag fick höra de andras upplevelser mådde jag sämre för att jag mådde dåligt för att de led. Därmed inte sagt att jag inte tror att det kan vara otroligt skönt för många andra som behöver dela med andra som är i samma situation. Det fungerade bara inte för mig.
-
Däremot har jag skrivit av mig i SPES gästbok många gånger. Jag fick via gästboken kontakt med två andra kvinnor som hade förlorat en älskad i suicid. Genom att maila med varandra delade vi våra känslor och kände igen oss i varandra. Det hjälpte mig mycket. För även om jag talade mycket med mina fantastiska vänner kunde de aldrig förstå vad jag gick igenom.
-
Idag läste jag på Ludmillas blogg att Veckorevyn skrivit en liknande artikel som den jag fann i Hennes. Det glädjer mig att det skrivs om suicid. Framförallt i en tidning som VR som har så många unga läsare. Senaste undersökningarna visar ju att det är just bland unga kvinnor depression och självmordsförsök ökar som mest.
-
Tack VR!

Hjärt-själräddning

Kategori: Allmänt








"Beskow (1995) betonar att kunskap om suicid och suicidprevention måste uppmärksammas

bland hälso- och sjukvårdspersonal, då den som möter en suicidnära individ bör vara

förberedd att arbeta suicidpreventivt. Eftersom efterlevande själva löper högre risk att

utveckla suicidalt beteende efter en anhörigs suicid bör det alltid ses som en krissituation,

där de anhöriga bemöts med omedelbara professionella insatser."

 

Jag skulle vilja säga att det är av stor vikt att alla vuxna i samhället skall kunna närma sig en suicidnära individ. Att vi alla har ett ansvar som medmänniskor att kunna hantera en situation där en annan människa mår väldigt dåligt. Det borde vara en del i vår allmänbildning. Om detta är ett för högt satt mål så borde i vart fall man redan i skolan få information om depressioner, ångest och suicid.

 

Vi får ju lära oss livräddning, hjärt-lungräddning, hur man agerar vi brand och hur vi ska hanterar andra krissituationer

...varför ska vi inte kunna hjälpa en medmänniska i kris?

 


Varför?

 

 

Det självklara är inte självklart

Kategori: Allmänt

.
.
.
.
.
.
.
.
Snubblade in på en killes blogg. Han skriver bland annat så här:
.
"Var och en ska kunna tala om hur man mår och har det, om existentiella frågor, om liv, död, suicid, meningen med livet och andra viktiga livsfrågor. Vi behöver en grundkunskap inom befolkningen om ångest, depression och suicidalitet och hur man möter medmänniskor med dessa problem samt kunskap om vart man kan hänvisa om man själv inte räcker till. Detta är vad alla vuxna bör klara av på ungefär samma sätt som vi alla idag ska kunna ge en första hjälp vid olycksfall, till exempel livräddning av drunknande samt hjärt- lungräddning."
.
Så självklart men ändå så långt ifrån den verklighet vi lever i.
Hela hans inlägg kan ni läsa här.

Bipolär sjukdom

Kategori: Allmänt

.

.

.

.

.

.

Bipolär sjukdom. På grund av att jag har läsare som har sjukdomen ville jag skaffa mig mer kunskap i ämnet. Det enda jag kände till sedan innan var att den som drabbats av sjukdomen växlar mellan olika känslolägen samt att självmordsrisken för OBEHANDLADE patienter är stor.

.

.

Hittade denna information på psykiatriinfo.se, klicka här

.

.

"Som namnet antyder (bi pol = två poler) har sjukdomen episoder eller så kallade skov av två skilda känslolägen. Det ena är mani som är ett extremt förhöjt stämningsläge. Det andra är depression, då man blir nedstämd under längre perioder.

.

.

Den som har bipolär sjukdom kan gå från maniska skov till depressiva och tillbaka igen, med friska perioder däremellan. Skoven kan vara i alltifrån flera dagar, veckor eller månader till, i vissa fall, flera år.

.

.

Ungefär 3-4 % av den vuxna befolkningen uppskattas uppfylla kriterierna för bipolär sjukdom. Fördelningen är jämn mellan kvinnor och män. Sjukdomen bryter normalt ut mellan de sena tonåren och trettioårsåldern och är nästan alltid kronisk. Ungefär hälften av patienterna har återkommande episoder och 90 % har flera sjukdomsskov under en längre tidsperiod. Medelvärdet är nio skov under en livstid. De allra flesta utvecklar bipolär sjukdom gradvis, till en början med lättare episoder vilka ofta förvärras efter varje episod.

.

.

Orsakerna till bipolär sjukdom är fortfarande inte helt klarlagda. Men man vet med säkerhet att sjukdomen inte beror på upplevelser i barndomen, dåligt föräldraskap eller personliga svagheter. Den har istället biologiska eller genetiska orsaker. Små förändringar i flera geners uttryck gör att vissa nervceller i hjärnan inte fungerar som de ska, och att det blir obalans i de kemiska substanser som sköter kommunikationen mellan hjärncellerna.

.

.

Nästan två tredjedelar av dem som drabbas har bipolär sjukdom i släkten. Om en förälder har sjukdomen är risken att den går i arv inte så hög, bara 5 %. Men siffran stiger om även andra släktingar bär på anlagen och når upp till 30 % om båda föräldrarna är sjuka.

.

.

Bipolär sjukdom är en allvarlig sjukdom med stora risker. Sjukdomen drabbar relationer till vänner och familj hårt. Ekonomiska problem är vanligt eftersom många lever över sina tillgångar under de maniska perioderna. Även självmordsrisken är hög. Men om man får en riktig diagnos med rätt behandling och lyckas skaffa sig en sund och kontrollerad livsstil kan man leva ett normalt och fungerande liv – i stort sett som vem som helst.

.

.

Känner du någon du misstänker har bipolär sjukdom, eller om du tror att du är drabbad själv ska du kontakta sjukvården så snart som möjligt. Där får du hjälp med hur du går vidare. Du kan också kontakta de patientföreningar du hittar här på webbplatsen. De kan hjälpa dig till rätta."

.
.
Om ni har erfarenheter eller kunskaper som ni vill dela med er av så kommentera gärna inlägget.

Depression eller utmattning?

Kategori: Allmänt

 

 

Hela artikeln går att läsa här

 

 

1. Depression eller utmattning?

Bland de psykiska symptomen förekommer ofta brist på energi, initiativlöshet, irritabilitet, oro, emotionell labilitet och ibland även nedstämdhet och sänkt sexuell lust. Symptomen är relativt lätta att identifiera speciellt för läkare som är vana att arbeta med patienter med olika former av egentlig depression. Patienter kan lätt nå mycket höga värden i vanliga depressionsskalor t.ex. BDI. Det kan leda till att patienter får diagnosen depression och motsvarande behandling med antidepressiva medel.
Diagnosen "Utmattningsdepression" kan vara missvisande i många fall och ibland leda till val av ineffektiva behandlingsmetoder.


2. Bakgrundskillnader

Patienter med en typisk endogen depression klarar sig ofta med farmakabehandling och intensifierad uppföljning samt stöd när de hamnar i en djupare depressiv svacka.
I anamnesen har de ofta mindre allvarliga depressiva perioder eller svängningar i humöret. De har en cyklotym personlighet. Depressiva patienter brukar ha hereditet för affektiv störning eller andra psykiska problem.

Hos släktingar till patienter med kroniskt utmattningssyndrom brukar förekomma reumatiska besvär, immunstörningar, diabetes mellitus och liknade sjukdomar. Patienter har ofta personlighet präglad av höga prestationskrav, oförmåga att skydda sig mot överbelastning och perfektionistiska drag. I de flesta fall kan man identifiera en lång period (ofta 3-8 år) med överbelastning på jobbet och/eller i det privata livet samt mycket långsam gradvis utveckling av olika hälsoproblem.


3. Olikheter i den kliniska bilden

Även i det aktuella tillståndet förekommer tydliga skillnader. Deprimerade patienter vaknar tidigt och mår sämst på morgonen. Dominerande är meningslöshetskänsla, initiativlöshet och livsleda. Ibland har patienter svårt att förstå varför de mår så dåligt. Vid klinisk observation ser man sänkt psykomotorik och ansiktsmimik samt uttryck för apati.
Utmattade patienter upplever ofta större problem med insomning. De kan känna sig pigga tidigt på förmiddagen men de blir snabbt trötta och ineffektiva. De tycker om livet i sig och vill fungera som tidigare. Oförmåga att uppleva glädje är inte total. Dominerande är känsla av desperation, trötthet och otrygghetskänsla. Objektivt dominerar i den kliniska bilden olika uttryck för trötthet, emotionell labilitet, sensitivitet och kognitiv störning.

 

Differential diagnostik mellan depression och utmattningssyndrom

Vojtech Kovár, M.D.

2003-Juli-14

E-post: [email protected]
www.utmattning.resolve.at
www.exhausted.resolve.at

© Copyright 2003 by Vojtech Kovár, M.D.

Har du någon fråga kring suicid?

Kategori: Allmänt

Tänkte ge ordet till er.
Bloggen har många läsare men få som kommenterar.
Tänkte lämna ordet till er.
Om du har någon fråga kring suicid, sorg eller hur det är att vara efterlevande så svarar jag gärna.
Klicka på kommentarer under inlägget och skriv din fråga eller din tanke.
Du kan vara anonym.

Svensk medias etiska regler

Kategori: Allmänt







Vill uppmärksamma punkten 7 & 8

Respektera den personliga integriteten

7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.

Reglerna är frivilligt antagna yreksetiska regler. Publicitetsreglerna är 17 till antalet och handhas, när det gäller anmälningar om överträdelse av reglerna, av Allmänhetens Pressombudsman (PO) som nås via www.po.se och Pressens opinionsnämnd.

Som anmälare skall du vara personligt berörd, göra anmälan inom 3 månader och denna skall vara handskriven. 




Vad kan jag göra mer än att uppröras?

Kategori: Allmänt









Jag har mailat både KINGs ansvarig utgivare och författaren till artikeln "Självmord och inga visor". 
Detta skedde tidigt i morse och har ännu inte fått något svar. Kommer förmodligen inte få ett heller...

Jag förundras över hur de resonerar. Det är helt uppenbart att det försökt att göra en humoristisk artikel...men hur kan man överhuvudtaget se något "kul" i en död?

 Är empati endast ett abstrakt begrepp för dem? Visst, alla människor är inte bekanta med var empati innebär men vanligt sunt förnuft borde de väl ändå besitta. 

Att överhuvudtaget komma på tanken att rangordna olika typer av dödsorsaker är absurt, smaklöst och allt annat än intelligent journalistik. 

Många har regerat på artikeln. Den uppfattas som stötande och provocerande. 
Det är inte bara dem som förlorat någon i suicid som jag tänker på. De som mist någon på grund av en överdos, i en drunkningsolycka eller i sjukdom (dödsorsaker som KING  också "betygsatte") känner sig förmodligen även de upprörda. 


För oss som förlorat en älskad är det inte kul...det är vår verklighet. 

Var denna artikel det "roligaste" de kunde komma på skulle jag rekommendera dem att skola om sig.






Riktigt förbannad på Modemagasinet KING

Kategori: Allmänt











Jag blir väldigt sällan arg...näst intill aldrig riktigt förbannad..men det är jag nu.

Har nyss läst det nya numret av KING, ett modemagasin för män. 

På sidan 122 listar tidningen "musikhistoriens vanligaste - och kreddigaste - dödsorsaker"
För er som inte känner till vad kred (cred) betyder är det en abstrakt belöning av en respektgivande gärning.  

Författaren Mattias Falk betygsätter hur "respektingivande" 8 olika dödsorsaker är och vilka kända personer som dött på dessa sätt. Han betygsätter dem på en skala från 0-5. Han anser att Mord kommer på en delad 1a plats, drunkning och överdos anser han är de näst "häftigaste" sätten att dö på. (Drunkning får en 4a då det kan skapa spekulationer kring att vara ett självmord)

Han sätter sedan en 3a på självmord och skriver:


"Klassiker med viss flärd, där Conbains hagelbrakare och Smiths knivhugg i hjärtat - som ej går att tolka som  >>ett rop på hjälp<<  - naturligtvis smäller högre än den i rocksammanhang mer traditionsenliga hängningen "


Jag bara undrar hur du Mattias Falk är funtad? Hur kan du stå för en sådan artikel och framförallt skriva den? Hur kan Per Nilsson som chefredaktör och ansvarig utgivare godkänna den?

JAG ÄR ARG...RIKTIGT ARG OCH LEDSEN ÖVER ER BRIST PÅ MEDMÄNSKLIGHET OCH ETIK!

De båda kan räkna med att höra från mig så fort detta inlägg publiceras och jag uppmanar er andra att göra detsamma.

 
Gå in på denna länk och klicka på kontakt.

http://www.kingmode.se/Magasinet/Detta_ar_King/

No one can fill those needs...

Kategori: Allmänt




...that you won't let show!!







Är detta konst?

Kategori: Allmänt

"Konstfackseleven Anna Odell spelar psykotisk och självmordsbenägen, slåss med polis och ljuger för personalen på psykakuten: hon samlar material till sitt examensarbete samtidigt som hon provocerar både den redan hårt belastade psykvården och en rättänkande allmänhet som tycker resurser ska tillfalla behövande. Det är också principiellt helt rimligt. Även om man kan invända att det för en undersökande, journalistisk konst finns något att falla tillbaka på, till exempel det wallraffande Pockettidningen R gjorde på Sundby mentalsjukhus 1975, där man bluffade sig in i vården. Problematiskt? Visst, men den gången ansågs det värt att tänja på etiska principer."

 

Jag tycker detta är upprörande. Jag tänker mig om jag själv skulle sett händelsen. Att någon försöker ta sitt liv genom att hopp från en bro. Att som medmännisika, efterlevande eller ej, få se en sådan händelse är fruktansvärt. Det måste finnas en gräns även för "konsten".

Vad tycker ni?