Nollsuicid

"Försäkringskassan ville tvinga henne att arbeta – trots att hon var fysiskt och psykiskt sjuk.

Då brakade allt samman för Mari-Louise, 61.

Hon tog sitt liv.

Nu tas fallet upp i SVT:s Uppdrag granskning.

 

När Mari-Louise hittades död i sitt hem i Grängesberg på påskdagen 2009 var hon omgiven av hela sin sjukdomshistoria. Läkarintyg och brevväxlingar med myndigheter låg på golvet. På ett bankpapper, om ett övertrasserat konto, hade hon skrivit två ord.

”Förlåt mig”.

Och mitt i allt, alldeles intill henne, låg brevet från Försäkringskassan.

Det kom på skärtorsdagen. Och förändrade allt för Mari-Louise.

– Hon ringde mig och var förtvivlad. Hon kände sig förnedrad av Försäkringskassan, säger dottern Therese Gustafsson.

Mari-Louise ställde in middagen med barnbarnen. På påskaftonens kväll var persiennerna neddragna i hennes lägenhet.

I brevet hade hon fått veta att hon enligt regeringens nya regler har arbetsförmåga. Hennes sjukpenning riskerade att dras in."

 

Läs hela artikeln här.

 

---

Har själv varit med om F-kassans hänsynslösa hantering. När Pappa tog sitt liv (och jag fortfarande var svårt chockad, inte kunde äta och sovit ett par timmar hit och dit den senaste veckan) förklarade en fullständigt oempatisk, ovänlig och hård kvinna i medelåldern för mig att sorg inte är en sjukdom och att jag är arbetsför.

Vilket skämt. Vilket hån.  Jag har nog aldrig varit så "sjuk" som sorgen gjorde mig. Och då har jag haft en cysta, halsfluss, bihålsinflammation, influensa...ja listan kan göras lång. Och aldrig hade jag känt mig så "sjuk" som jag gjorde just då.

Jag hade ingen energi att argumentera emot. Jag blev bara än mer uppgiven. Jag hade pappas hus att ta hand om, begravningen, min mamma som blivit änka, min lillebror som var 17 och så min egen chock/sorg. Sedan ska jag DESSUTOM ha energi över för att slåss för att få ersättning. En energi som inte finns.

 

Helt sjukt hur inhumant man kan bli behandlad.