Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Suicid - ett folkhälsoperspektiv på prevention

Kategori: Fakta kring suicid










En händelsekedja

En människa som begår självmord upplever att det inte återstår någon annan möjlighet än att avsluta livet. Följdriktigt är hon eller han vanligen deprimerad. Det finns således en händelsekedja: upplevda livsmöjlighet >> depression >> suicid. Prevention innebär att påverka de olika stegen i denna kedja.

 

Det första steget i kedjan: upplevda livsmöjligheter

En jämförelse mellan medlemsstaterna i OECD visar att suicid är mindre vanligt i länder där människor är mer nöjda med sina liv [OECD, 2007]. Åtgärder som förbättrar människors livsmöjligheter kan därför förväntas reducera förekomsten av suicid.

 

En studie baserad på upprepade mätningar i 50 länder har klargjort vilka faktorer i ett samhälle som både har effekt på livstillfredsställelse och suicid. [Helliwell, 2004]. Författaren finner att 75 procent av variationen i suicid mellan länderna kan förklaras av graden av religiositet, förekomst av skilsmässor, graden av tillit, medlemskap i föreningar, ekonomisk utveckling (BNP per capita) och kvalitén på den offentliga förvaltningen. Samtliga faktorer har de förväntade effekterna både på förekomst av suicid och på tillfredsställelse med livet. En senare genomgång av 19 studier av liknande typ ger stöd för att dessa faktorer påverkar risken för suicid (Chen, 2009). I denna genomgång framgår även studier som pekar på betydelsen av ojämlikhet i inkomster (7/7 studier) och alkoholkonsumtion (6/7 studier).

 

Andra steget i händelsekedjan: depression

Depression går effektivt att behandla både med hjälp av mediciner och kognitivt baserad psykoterapi [SBU, 2004]. Ett flertal analyser visar dock att det inte finns några tydliga samband mellan användning av dessa preparat i ett land och utvecklingen av suicid [Bremberg, 2008]. Skälet kan vara att inte tillräckligt många av de personer som senare begår suicid fått behandling, alternativt att behandlingen inte är tillräckligt effektiv.

 

Tredje steget i händelsekedjan: suicid

Det tredje steget i händelsekedjan gäller risken för att att en person som är deprimerad också ska begå självmord. Den främsta påverkbara faktorn är tillgången till alkohol i samhället [De Leo, 2003]. Lokala studier tyder på att skyddsanordning på broar och höga byggnader liksom skadesäkra miljöer inom väg-, järnvägs- och tunnelbanetrafik kan reducera förekomst av suicid [Eriksson, 2006]. Det är dock inte klarlagt om nationella riktlinjer på dessa områden är effektiva.

 

Konklusion

Prevention av suicid på nationell nivå förutsätter vetenskaplig kunskap om faktorer som på samhällsnivå kan påverka förekomsten av suicid. Den främsta vägen förefaller vara att främja människors tillfredsställelse med livet genom att underlätta deras sociala integration. Konkret innebär det bl.a. åtgärder som minskar, skilsmässor [Bremberg, 2008] och främjar deltagande i föreningar. Därnäst kommer åtgärder som minskar tillgång till alkohol. Tillgång till antidepressiv medicin liksom till psykoterapi är värdefull. Det är dock oklart om ett ökat utbud väsentligt kan påverka förekomsten av suicid.


 


Informationen är från fhi


Kommentarer


Kommentera inlägget här: