Nollsuicid

Tänker på en alldeles speciell tjej.
En fantastisk tjej som ska fira sin första jul utan sin storebror.
Hennes jul är inte som alla andras. Det är inte bara en massa god mat, familj som träffas, skratt, paketutdelning och glädje.

Det är hennes första jul då inget är sig likt. Hennes fösta jul då saknaden är som värst.

Första julen är hemsk. Overklighetskänslan är fortfarande så stark. Inget är som det brukar...som det borde.
Man känner sig vilsen och det gör så ont.
Man gråter och vill inte att det ska vara som det är.

Några år senare känns det mycket lättare. Jag vet. Men vad hjälper det dig? Inte mycket just nu.

Jag vill bara skicka dig en massa kärlek och styrka.
Jag önskar dig allt gott och framför allt önskar jag att jag kunde göra något för dig.


Du finns i mina tankar!