Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Tänk på detta idag

Kategori: Fakta kring suicid








Idag är suicidpreventiva dagen.


  • 1 500 personer dör varje år till följd av suicid.
  • Var 6:e timma tar en person sitt liv
  • Varje år dör över tre gånger så många i suicid som i trafiken.
  • Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år.
  • 20% av alla dödsfall i åldersgruppen 15-44 orsakas av suicid.
  • Varje suicid kostar samhället 18,6 milj kronor. (WHO har beräknat det till 2,5 milj dollar. Se nedan)
  • Samhällets kostnader för suicid är mer än 74 miljarder kr/år.


  • ETT TUSEN FEMHUNDRA
    personer varje år i Sverige.
    Stanna upp, tänk på det. Så många männsikor dör varje år HELT i onödan.

    Den VANLIGASTE dödsorsaken i spannet 15-44 år.

    Fruktansvärt är det första ord som kommer till mig...kamp är det andra.

    Jag ska kämpa livet ut för att siffran skall ner till noll. Det är det enda som är gott nog för mig.


    Smittsamhet av självmord bland unga

    Kategori: Fakta kring suicid











    ”Werthereffekt” och självmordskluster
    – smittsamhet av självmord bland unga

    Susanne Ringskog

    År 1774 publicerade Goethe sin brevroman
    Den unge Werthers lidanden. Romanens hjälte,
    Werther, är olyckligt förälskad och tar avvisad
    och ensam slutligen sitt liv. Under inflytande
    av den här succéromanen anses
    många ungdomar i Europa ha tagit sig av
    daga. Myndigheterna befarade en ökad våg
    av självmord bland unga och boken förbjöds
    därför i Italien och i städerna Leipzig och
    Köpenhamn. Att en självmordsepidemi
    verkligen inträffade efter det Werther utkom
    är ej belagt, men uttrycket “Werthereffekt”
    lever kvar som en beteckning för en i tid och
    plats begränsad ökning av antalet självmord
    bland unga efter ett första modellsjälvmord.

    Unga människor har öppna, känsliga och
    kanske ibland också okritiska sinnen. De vill
    pröva på nyheter, tar lätt intryck och suggereras
    till olika beteenden och moden. Ett
    belysande fall är när popgruppen The Beatles
    fick stora framgångar på 1960- och 70-talen
    inte bara med sin musik, utan också med
    sina frisyrer. Werthereffekten är ett exempel
    på när ungdomlig mottaglighet tyvärr också
    kan leda till allvarliga och destruktiva uttryck.

    I våra dagar spelar media – press, TV,
    film, internet och musik – den roll som en
    roman som Werther kunde göra på 1700-
    talet. Kända personer, som filmstjärnor eller
    ungdomsmusiker, utgör dagens förebilder.
    Numer talar man i stället för Werthereffekt
    om självmordskluster för att beskriva ett
    i tid och rum tätt grupperat antal självmord
    eller självmordsförsök. Mekanismen bakom
    ett självmordskluster tänks bestå i identifikation
    och imitation, varigenom ett självmord
    åtföljs av nya. I USA räknar man med att
    fem procent av alla tonårssjälvmord kan
    hänföras till klustersjälvmord (Hazell, 1993).

    Självmord i media

    Phillips och Carstensen (1996) undersökte
    sambandet mellan nyhetsinslag i amerikansk
    TV i USA om självmord mellan åren 1973
    och 1979 (38 nationella nyhetssändningar)
    och fluktuationer i självmordsfrekvensen
    bland amerikanska tonåringar före och efter
    dessa nyhetsinslag. Antalet självmord bland
    ungdomar 10-19 år under veckan efter de
    aktuella TV-sändningarna ökade signifikant
    och uppgick i genomsnitt till 1666 mot förväntade
    1555. Denna studie har dock kritiserats,
    bland annat för att man inte kan veta
    om det ökade antal som suiciderat verkligen
    uppmärksammat de aktuella nyhetsinslagen
    om självmord.

    I dåvarande Västtyskland visades 1981-82
    en TV-serie i sex avsnitt om en 19-årig student
    som tog sitt liv genom att kasta sig
    framför ett tåg, vilket kort repeterades i
    början av varje nytt avsnitt. Dramaserien
    visades under två tidsperioder, dels 1981,
    dels 1982. Schmidtke och Häfner (1988)
    gjorde en studie om antalet självmord under
    perioderna då serien visades och 70 dagar
    därefter. De kunde dokumentera en ökning
    av antalet självmord i åldersgruppen 15-29
    år med 86% för män och med 75% för kvinnor.
    För den kategori ungdomar, som mest
    liknade förebilden i TV-serien, nämligen
    ynglingar 15-19 år, var ökningen av antalet
    självmord hela 175%. Schmidtke och Häfner
    menar att dessa fynd stöder uppfattningen
    att identifikations- och imitationseffekterna
    beror på graden av likhet mellan suicidmodellen
    och efterföljaren.

    Läs mer här

    Suicidnära personer

    Kategori: Fakta kring suicid

     

     

     

     

     

     

     

     

    Med suicidnära personer menas människor som nyligen försökt ta sitt liv, bedöms vara i

    riskzonen för eller har tankar på suicid. Med suicidförsök menas ett beteende som syftar till

    att försöka sätta livet på spel, eller få det att se ut som det, men som inte leder till död. De

    personer som är suicidbenägna innehar ofta tidigare erfarenheter samt personliga och

    genetiska påverkansfaktorer, som tillsammans med kriser och sociokulturella svårigheter

    blir för mycket att bära (Beskow, 1995). En sorts kris som kan föranleda ökad suicidrisk är

    att drabbas av sjukdom. Patienter som vårdas inom somatisk vård har förhöjd suicidrisk

    relaterat till förekomst av depression och ångest (Socialstyrelsen, 2003).

     

    Informationen kommer från C-uppsatsen Suicid: upplevelser och erfarenheter från ett anhörigpersektiv.

    Hela uppsatsen hittar du här.

    Mera läsvärt

    Kategori: Fakta kring suicid


    .
    De senaste decennierna har man försökt förstå hur den suicidala människan själv känner, tänker och formar sitt eget språk, suicidalitetens språk. 

    Detta ändrar förutsättningarna för suicidprevention. Den suicidala personen bör mötas direkt med full respekt, i en samvaro som präglas av öppenhet och genomskinlighet.

    Detta hävdar Jan Beskow, psykiater och suicidforskare, och de kognitiva psykoterapeuterna Astrid Palm Beskow och Anna Ehnvall. 

    I denna bok har de tvinnat samman mångåriga erfarenheter från kognitiv psykoterapi och från suicidprevention.

    Boken vänder sig till personer som arbetar inom hälso- och sjukvård, men också till elever under utbildning samt till folkhälsoarbetare. Men alla kan läsa den, inte minst de som själva plågas av suicidalitet

    Posttraumatiska stressymtom och självmord

    Kategori: Fakta kring suicid

     

     

     

     

    Allt fler USA-soldater som återvänder hem från krigen i Irak och Afghanistan drabbas av posttraumatiska stressyndrom (*) och andra psykiska problem. Antalet självmord ökar kraftigt bland soldater tillbaka i USA.


    Tidigare i sommar tvingades USA:s försvarsminister Robert Gates under en utfrågning i kongressen rapportera att självmorden bland hemvändande USA-soldater i år kommit i kapp antalet egna soldater som dödas i Irak och Afghani­stan..

    Vanligtvis är självmordsfrekvensen bland USA-militären lägre än i samhället i stort. Men det stämmer inte längre. Nyligen redovisade New York Times att det under förra året begicks 192 självmord bland aktiva soldater och reservister. Det är dubbelt så många som 2003, då Irakkriget inleddes. Ökningen fortsätter. En bit in i juli var siffran för 2009 redan uppe i 129, fler än de USA-soldater som dog i strider i Irak och Afghanistan under samma period.


    Självmordsstatistiken är till sin natur osäker och som regel i underkant. Alla självmord registreras inte. Orsakssammanhangen kan vara komplicerade. En del av de USA-soldater som begått självmord har tidigare mentala problem i bagaget. Men få ifrågasätter att posttraumatisk stress från krigen är en väsentlig del av förklaringen när trenden nu pekar uppåt.

    De problem som nu kommer fram i ljuset leder lätt till paralleller till Vietnamkriget, hur återvändande soldater på 70-talet plågades av krigsminnen och hade svårt att klara en återanpassning i samhället. Det finns nu över 320.000 armésoldater som tjänstgjort mer än en period i Irak eller Afghanistan, och mer än en tredjedel som sökt vård hemma i USA har fått en diagnos som visar posttraumatisk stress eller andra psykiska problem.

     

    *Posttraumatiskt stressyndrom är mentala problem som utlöses av förändringar i hjärnan efter påverkan från svåruthärdliga yttre händelser, som krig, terrorattacker, naturkatastrofer, sexuella övergrepp eller annat våld.

    Info:www.DN.se

    Livsavgörande läsning

    Kategori: Fakta kring suicid



    Självmord och självmordsprevention

    om livsavgörande ögonblick




    Beskrivning av boken
    Under andra hälften av 1900-talet har forskningen om självmord och självmordsprevention allt tydligare klarlagt den komplicerade väv av olika riskfaktorer och risksituationer som måste uppmärksammas i en brett upplagd suicidprevention. Att tidigt identifiera och behandla psykiska störningar, framför allt depressioner, är i dag en viktig del av suicidpreventionen. Men det handlar också om andra svårigheter, t.ex. problem med hälsa, relationer, arbete och ekonomi. Viktigast är hur människan upplever problemen, vilken mening hon lägger i dem. 

    Suicidprevention är en praktisk folkhälsouppgift. Den bygger framför allt på suicidologi, den mångvetenskapliga kunskapen om alla former av suicidalt beteende: suicidtankar, suicidförsök och suicid. Sjukvårdens uppdrag på detta område är att rädda liv på människor som skadat sig själva, men också att undanröja orsakerna till självmordshandlingarna genom att tidigt upptäcka och behandla psykiska störningar, missbruk m.m. Det första steget för att förebygga självmord är alltid ett samtal mellan två människor. Var och en bör förbereda sig för att kunna vara nära en annan människa i ett för henne livsavgörande ögonblick.
    Denna bok i suicidprevention är i första hand skriven som en teoretisk och praktisk vägledning för studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård men skall också kunna användas för en rad andra yrken inom bl.a. räddningstjänst, socialtjänst, skola och församlingar, frivilligarbetare i församlingsarbete, telefonjourer och annan krisverksamhet samt för alla som på annat sätt arbetar med självmordsprevention. Den skall även kunna användas av var och en som vill orientera sig inom områdena suicidologi och suicidprevention.

    (Studentlitteratur)

     

     


     

    Myter om självmord

    Kategori: Fakta kring suicid








    Några vanliga myter om självmord


    Faran med myter och vanföreställningar är att de hindrar oss från att handla på rätt sätt. Kring självmord är myterna och vanföreställningarna dessutom många. Här är några exempel:


    1. Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde

    De flesta självmordshandlingar sker under inflytande av psykiska störningar eller missbruk. Det visar majoriteten av de uppföljningar som sker efter självmord. Många självmordsförsök sker dessutom på impuls, innan den drabbade hunnit tänka igenom situationen.


    2. Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig

    Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?" Det är lätt att underskatta människors livsvilja. För även om det är lätt att ta livet av sig - rent tekniskt - så är det psykologiskt svårt.


    3. De som talar om självmord gör det inte.

    De flesta som begår självmord har tidigare pratat om det. Däremot är det inte alltid som omgivningen har fångat upp budskapet. De som antyder självmordsplaner tror nämligen ofta att de är tydligare än vad de är.


    4. Självmord inträffar plötsligt utan förvarning

    De flesta självmord har en lång förhistoria. Självmordsprocessen kan pågå i flera år och inleds med självmordstankar som blir allvarliga och leder till självmordsförsök. I vissa fall avslutas processen med ett fullbordat självmord. Den långdragna processen gör att det är möjligt att finna åtgärder för att bryta den.


    5. Samtal om självmord kan "väcka den björn som sover"

    Att tala om självmord innebär inte att man "sätter griller i huvudet" på människor. Däremot kan det få till följd att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan, vilket är bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp.


    6. Inte konstigt att självmorden ökar, så som samhället ser ut numera

    Den största självmordsökningen i Sverige inträffade under 1700- och slutet av 1800-talet. Viss ökning uppmättes också under 1950- och 1960-talen, men sedan mitten av 1970-talet har siffrorna börjat sjunka.

     

    Litteratur: Om livet känns hopplöst. Stöd till självmordsnära medmänniskor kan beställas av Folkhälsoinstitutet, tel 08-566 135 00

     

    Info:www.ki.se

     

     

     

     

    Viktigt att ge patienter hopp om att det finns hjälp

    Kategori: Fakta kring suicid

     

     

     

     

     

     

    Även om självmorden totalt sett minskat i Sverige gäller inte detta i samma utsträckning 

    antalet självmordsförsök. I synnerhet inte bland unga kvinnor. Att det är färre som tar sitt liv 

    kan delvis bero på att man inom vården blivit mer uppmärksam och bättre på att bedöma om 

    en person befinner sig i riskzonen. Och att man i högre utsträckning än tidigare behandlar 

    depressioner.

     

    Bo Runeson, professor i psykiatri, har ägnat en stor del av sin forskning åt varför unga 

    människor begår självmord. Upptakten var en studie, som omfattade alla självmord bland 

    personer i åldrarna 15 byggde på inträngande intervjuer med närstående en kort tid efter självmordet, 

    för övrigt den första studien med denna inriktning och metod gjord bland unga i Europa.  

     

    - En nyhet var att så många av dessa unga varit deprimerade och hade gjort tidigare försök att 

    ta sitt liv. Självmordet var alltså inte en följd av en akut uppkommen situation, vilket vi 

    snarare hade förväntat oss. Personerna hade inte heller haft kontakt med sjukvården i samma 

    utsträckning som något äldre patienter oftast har, berättar Bo Runeson.  

    Intervjuerna gjordes med såväl anhöriga (föräldrar, syskon) som skolpersonal och 

    arbetskamrater och ledde till nya frågeställningar. Hur bedömer man inom vården 

    självmordsrisken? Här finns ju hela skalan från ett rop på hjälp fram till att man verkligen tar 

    sitt liv.  

     

    - Det krävs att man skapar en nära relation till patienten för att förstå bakgrunden till den 

    uppkomna situationen och för att kunna uppskatta risken för att denne ska göra sig illa eller 

    till och med försöka ta sitt liv. Det är många olika bakgrundsfaktorer som måste vägas in. 

    Viktigt är också att ge patienten förhoppningar om att han eller hon kan få hjälp, säger Bo 

    Runeson.  

     

    Han uttrycker en skepsis mot att vid bedömningen alltför mycket luta sig mot särskilda 

    skattningsskalor. Det finns en överdriven tro på att använda dessa skalor för att bedöma 

    självmordsrisken. Viktigast är att genom personliga intervjuer skaffa sig kunskap om hur 

    patienten ser på sin situation och framtid. Det skiljer sig starkt från patient till patient hur stor 

    tyngd olika faktorer har, risken för självmord kan också skifta från dag till dag. Det gäller 

    därför, säger Bo Runeson, att vara lyhörd.  

     

    Källa: www.ki.se

    Varför jag blev så upprörd

    Kategori: Fakta kring suicid









    Om man inte är insatt i suicdproblematiken kanske jag kan tyckas dra för stora växlar av självmordsglorifieringen som skedde i KINGs senaste magasin. 

    Här kommer lite fakta.



    Drivkraft hos deprimerade

    Man kan se att rapportering om kända människors självmord har större inverkan på människor än rapportering om vanliga människors självmord. 

    – Historier om kändisar slår an strängar på ett annat sätt. De människor som påverkas av medierapporteringen befinner sig oftast riskzonen redan innan. De är deprimerade eller befinner sig i ett tillstånd där de är väldigt åtkomliga för den här typen av starka känslor som medier har kraft att mana fram. Medierapporteringen blir den utlösande faktorn,
    droppen som får bägaren att rinna över.

    När självmord eller dödsfall uppmärksammas kan det verka som en drivkraft hos människor som också vill bli uppmärksammade att kopiera händelsen. 

    – Om en deprimerad person läser om att en känd människa tar livet av sig kan han eller hon känna att ”om den här människan som redan har allt inte vill leva längre – varför skulle då jag vilja leva?” 

    Förändrad attityd

    Studier och forskning om mediernas rapportering om dödsfall och katastrofer har lett fram till att bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) har utfärdat rekommendationer om hur medier bör rapportera om dödsfall och katastrofer på ett ansvarsfullt sätt. 

    Från början av 1900-talet finns starka självpåtagna regler i Sverige kring hur medierna ska rapportera kring självmord. Under hot av lagstiftning antog journalisterna egna etiska regler som har följts ganska bra. 



    Förstår mig mig bättre nu?

     Om artikeln i fråga kan riskera att "bägaren rinner över" för en enda individ så tycker jag att det är värt att väsnas över. 

    Artikeln gör ingen samhällsnytta, den har ingen funktion...den är ren idioti! 

    WHO:s riktlinjer till press och etermedia vid självmord

    Kategori: Fakta kring suicid








    Efter som detta inte framstår som självklart för Mattias Falk och Per NIlsson på KING (se föregående inlägg) lägger jag upp WHO:s riktlinjer för hur press och etermedia bör behandla nyheter om självmord. 

    Även om de kända personerna i KINGs artikel inte dött nyligen innebär det inte att dessa riktlinjer kan sättas åt sidan. 


    1. Sensationsjournalistik bör undvikas,

    särskilt när det gäller kända personer.

    Man bör inte heller publicera fotografier

    av den avlidna eller av scenen för själv-

    mordet. Man bör också avstå från

    löpsedels- och förstasidesrubriker.

     

    2. Detaljerade beskrivningar av den an-

    vända metoden bör ej förekomma. Forsk-

    ning har visat att mediabevakning av

    självmord ger större effekt på metoden

    som väljs än på antalet självmord.

     

    3. Upprepad och onyanserad media-

    rapportering om självmord har en tendens

    att särskilt hos unga människor befrämja

    självmordsgrubblerier.

     

    4. Självmord bör varken återges som något

    oförklarligt eller relateras på ett över-

    förenklat sätt. Självmord beror aldrig på

    en enstaka faktor eller händelse.

     

    5. Självmord får inte beskrivas som en metod

    att klara av personliga problem som att

    misslyckas i en examen, att ha ekono-

    miska svårigheter och liknande.

     

    6. Att glorifiera självmordsoffren som marty-

    rer eller förebilder riskerar att ge mottag-

    liga personer uppfattningen att samhället

    högaktar självmordsbeteende. I stället bör

    betoningen ligga på sorgen efter den

    avlidne.

     

    7. Att beskriva de fysiska konsekvenserna av

    ett icke-fullbordat självmord (exempelvis

    hjärnskador, förlamning) kan ge en av-

    skräckande effekt.

     

    8. Media bör också samtidigt med sin rap-

    portering ge information om att och var

    hjälp står att få vid en kris, och att själv-

    mord kan förhindras. 

     


     


    De punkter som markerats med fet stil har King i sitt senaste nummer frångått helt!!

    Undomar och suicid

    Kategori: Fakta kring suicid

     

     

     

     

     

     

     

     

    Ett underskattat problem  

     

    I vissa fall kan det vara omöjligt att fastställa om döden orsakats avsiktligt eller oavsiktligt. 

    Exempel på detta är bilolyckor, drunkning och överdoser av narkotika. Ungdomars själv- 

    mordsbeteende är antagligen underskattat då många dödsfall av ovanstående typ felaktigt och 

    per automatik rapporteras och klassificeras som oavsiktliga eller som olyckor. 

     

    Retrospektiva genomgångar av ungdomar som dött under våldsamma omständigheter tyder på 

    att dessa unga människor inte utgör en homogen grupp. Det som möjligen gör dem lika är att 

    de tenderar att agera självdestruktivt och ta stora risker. Vissa av dessa dödsfall kan vara 

    oavsiktliga, medan andra är avsiktliga handlingar som har sin grund i den smärta ungdomarna 

    upplever att livet åsamkar dem. 

     

    Vidare skiljer sig ungdomars sätt att definiera självmordsförsök från psykiatrikers; de 

    undersökningar där ungdomar själva fyller i uppgifter uppvisar ett nästan dubbelt så högt antal 

    självmordsförsök jämfört med dem som utgår från intervjuer gjorda av psykiatriker. Den mest 

    sannolika förklaringen till detta är att unga människor - när de får svara anonymt på 

    frågeformulär - har en bredare definition på vad självmordsförsök innebär än vad psykiatriker 

    har. I enkätundersökningar genomförda i Stockholm, Uppsala och Göteborg uppger 7-8 

    procent av flickorna och 3-4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. 

    Dessutom uppger bara hälften av de ungdomar som försökt ta livet av sig att de sökt 

    professionell hjälp efter sitt självmordsförsök. Därför ger inte heller antalet ungdomar som 

    vårdas på sjukhus efter självmordsförsök någon rättvis bild av problemet i stort. 

     

    Generellt sett är det alltså fler pojkar än flickor som tar sina liv i ungdomsåren trots att det är 

    betydligt fler flickor än pojkar som utför självmordsförsök. Flickor utvecklar även 

    depressioner i större utsträckning än pojkar men har samtidigt lättare för att tala om sina 

    problem och för att söka hjälp. Detta är antagligen en av anledningarna till det lägre antalet 

    fullbordade självmord. Pojkar uppvisar oftare ett aggressivare och impulsivare beteende än 

    flickor och agerar inte sällan under inflytande av alkohol och/eller andra droger. Detta bidrar 

    antagligen till det högre antalet självmordshandlingar med dödlig utgång.  

     

     

    Källa: "Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever" Världshälsoorganisationens stödmaterial för lärare och annan skolpersonal

    Från bantning till suicid

    Kategori: Fakta kring suicid









    Jag blir skrämd när jag tittar på olika bloggsidor där unga tjejer bloggar om sina ätstörningar och viktminskningskamper. 

    Att man kan svälta sig själv till döds är de flesta införstådda med. Kanske inte lika många vet om att ätstörningar är ofta en bakomliggande orsak till suicid
     
    Av denna anledning vill jag uppmärksamma läsare om detta. 


    Ätstörningar 

    Ungdomars oro och vilsenhet inför tillvaron och den egna identiteten riktas ofta mot kroppen och utseendet. Utifrån existerande ideal och förebilder känner  sig många tonårsflickor missnöjda med hur de ser ut och försöker därför att banta. De lägger ner mycket tid och tankemöda på vad de bör och inte bör äta. Mellan en och två procent av tonårsflickorna lider av antingen anorexi eller bulimi. Anorektiska flickor drabbas ofta av depressioner och självmordsrisken för dessa flickor är tjugo gånger högre än för ungdomar generellt sett. Nya forskningsrön har visat att även pojkar kan utveckla både anorexi och bulimi.

     


     

    Behöver du hjälp med din situation eller är orolig för en anhörig kan du vända dig till Riksföreningen Anorexi/Bulimi

    Hemsida:

    www.abkontakt.se

     



    Vad är ångest?

    Kategori: Fakta kring suicid





    Jag har tänkt att behandla ämnet men fann idag en väldigt välskriven beskrivning om vad ångest är och hur du kan hantera den på Ludmillas blogg, en ångestskola.

    Klicka här

    Hur vanligt är det med depression?

    Kategori: Fakta kring suicid



    Hur vanlig är en depressiv sjukdom?

    Vi vet att just nu har cirka fem procent av vår befolkning i vuxen ålder en depressionssjukdom av sådan svårighetsgrad att hon eller han behöver hjälp från sjukvården. Risken för ett återfall i en ny depressiv episod är stor. Har man haft till exempel två episoder är risken för en tredje episod 75 procent.

    Detta betyder att depressionsjukdomen idag är en av våra allra största folksjukdomar. Den är vanligare än diabetes som kräver insulinbehandling och högt blodtryck som kräver läkemedelsbehandling.

    Det här förhållandet är emellertid ganska okänt både bland allmänheten och tyvärr även inom den medicinska yrkeskåren. Därför behövs mer uppmärksamhet kring detta område. Återkommande depressionssjukdom kan vara en livslång och livshotande sjukdom.

     

     


    Uppdaterad: Stina Nordqvist, journalist

     

    Tabueringen kring suicid och dess effekt

    Kategori: Fakta kring suicid

     

    "Tystnad....."

     

     

     

    Jag funderar kring varför människor är så rädda att tala om depressioner, att man mår dåligt, om suicid (medicinsk term för självmord) och samt tankar kring suicid. Är tystnaden kring suicid ett sätt att stoppa huvudet i sanden?

     

    "Så länge vi inte talar om det så finns det inte"...å det kan väl vara sant i just din omedelbara närhet...tills någon du älskar tar sitt liv. 

     

    Människor verkar ständigt intala sig själva att "det kan inte hända mig"...tills det gör det. För ett självmord kan hända i alla familjer, i alla skolor, på alla arbetsplatser etc etc.  

     

    Är det inte bättre att förbereda sig och sin omgivning i preventivt syfte genom att samtala och skaffa sig kunskap. I livet händer många oförutsedda saker som de flesta vet. Är det inte klokt att förbereda sig så väl som möjligt? Det är skillnaden mellan liv och död vi talar om. 

     

    Du hoppar väl inte i havet utan att kunna simma? Och även om du har tänkt att kasta dig i så kan det väl vara väldigt bra att kunna simma om någon annan ramlar i? Att rädda någon som drunknar är självklart...och du vet förmodligen hur du skall göra från simskolan...Vad får vi lära oss om suicid?

     

    Var kommer tabun kring ämnet suicid ifrån?

    När jag har läst har jag förstått att det finns en teori kring att kristendomen kan ha skapat en viss tabu. I hundratals år har det varit förbjudet att ta sitt liv, ja att ens tänka på det. De som tog sitt liv hade fallit för Djävulens frestelser och var dömda till evig pina i helvetet. På denna tid var det den allmänna uppfattningen och suicidfrekvensen var låg. 

     

    "Tabueringen, förbudet att ta sitt liv, ja, att ens tänka på att inte vilja leva längre, lever kvar än. Den största effekten är att vi har få ord på detta område, egentligen bara tre: suicidtankar, suicidförsök, suicid. Det gör att folk inte vet vad de ska säga när någon tänker att det vore bättre att få dö, eller till de efterlevande, när någon tagit sitt liv. 

     

    Det finns många myter på detta område, t.ex. ”De som tar sitt liv talar inte om det. De som talar om det gör det inte.” Den främsta funktionen hos denna och liknande föreställningar är att vidmakthålla känslan att vi inte kan göra någonting. Att inte tala om suicid befriar oss från mycken oro. Men priset är att vi inte förstår hur det hänger ihop, varför det händer.  Och vi kan inte heller minska antalet självmord om vi inte talar om suicid

     

    Situationen försvåras av att samtal om död och döende, liksom samtal om psykisk sjukdom också är svåra. I de flesta fall beror detta på okunskap när det gäller hur man skall möta en människa i kris samt vad man konkret kan göra åt saken.

    Låt oss tala öppet om dessa viktiga problemområden och utveckla mer kunskap och ett mer detaljerat språk om vad det handlar om!

     

    I dag måste vi ta till oss den kunskap som finns om suicid och dess orsaker och utveckla det förebyggande arbetet, suicidpreventionen, ur denna kunskap. "


    Vi som redan förlorat våra kära kan aldrig få dem tillbaka...men jag ska göra allt jag kan för att inte fler skall drabbas.

     

    Information från: Fokus på anhöriga, nr 14 juni 2009.

    De flesta som tar sitt liv är pensionärer

    Kategori: Fakta kring suicid



    Kände ni till detta? 

    Det gjorde inte jag. 
    Kanske för att jag inte hört om någon i min närhet som tagit sitt liv på ålderns höst. 
    Men de äldre i vårt samhälle utgör den mest representerade åldersgruppen när det kommer till suicid

    "Fyra svenskar tar sitt liv varje dag. En av dem är pen- 

    sionär. Pensionärer utgör 17 procent av befolkningen, men de svarar för 

    25 procent av alla suicid. Vi vet att 90 procent av alla som tar sitt liv har 

    en bakomliggande psykisk störning, oftast en depression. Det finns inget 

    annat medicinskt tillstånd, där man tillåter 1 500 döda varje år utan att 

    sätta in alla vetenskapliga och kliniska resurser. Det är förbluffande att 

    man tillåter detta år efter år. Enda rimliga förklaringen är att man inte 

    riktigt vill ta i det. Det är ju ett förbjudet område. 

     

    Äldres suicid är särskilt svåra att förutse, de kommer ofta oväntat och 

    med våldsamma metoder. Bland unga människor kan det gå 30–40 

    suicidförsök på varje suicid. Hos äldre är motsvarande siffra 2–4. Äldre 

    använder oftare våldsamma metoder, såsom hängning och hopp från 

    hög byggnad, som leder till döden. Suicidförsök är därför ett allvarligare 

    varningstecken hos äldre."

     

    Information från: Fokus på anhöriga, nr 14 juni 2009,  

    Självmordssmitta

    Kategori: Fakta kring suicid

     



    Jag stötte på termen på Wikipedia.

    "Werther-effekt (även självmordssmitta eller klustersjälvmord) kallas det fenomen som uppstår när en, oftast känd, persons självmord får till följd att andra begår självmord, ofta på liknande sätt. Fenomenet kan uppstå på en skola, en arbetsplats, eller i samhället i stort. Bland annat påstås att många begick självmord efter att Kurt Cobain, sångare i rockgruppenNirvana, i april 1994 tagit livet av sig, något som dock ej har gått att bevisa.

    Termen Werther-effekt kommer från huvudpersonen i Goethes roman Den unge Werthers lidanden från 1774. Bokens huvudperson plågas av olycklig kärlek och begår självmord genom att skjuta sig. Det rapporterades att många unga män tog livet av sig på samma sätt efter att boken blivit en storsäljare.

    Vetskapen om detta är viktig för media när det gäller hur man går till väga i rapportering av till exempel kända personers självmord. På grund av detta finns det i vissa länder särskilda policies för journalister vad gäller rapportering om självmord."

     

    Jag har funderat på fenomenet själv tidigare. Jag tänker att när omgivningen ser det lidande och det trauma de efterlevande går igenom efter ett självmord borde detta verka preventivt. Förhoppningen är att någon som brottas med självmordstankar skall avskräckas och inte längre se det som ett alternativ. Men ju mer jag läst om suicid desto klarare har det blivit för mig att det ett självmord kan, och ofta har, en helt motsatt effekt.

    Nu har jag återigen börjat fundera kring det då H tog sitt liv för snart två veckor sedan på samma sätt som min Pappa. Han var väl medveten om att Pappa ställt sig framför tåget och dog omedelbart. Han hade även påtalat att han ansåg att Pappa var väldigt modig som gjort så.

    När jag läser om det i en skrift av Susanne Ringskog (*) är det ett känt faktum att självmord "smittar".

     

    "Att det skulle existera något sådant som ”självmordssmitta” är ingenting nytt, specifikt för internetsajterna om självmord. Om ett självmord inträffat på en skola eller en militärförläggning eller kanske på en psykiatrisk avdelning, är det inte ovanligt att det följs av flera. Här handlar det ofta om individer som stod den avlidne nära, eller som själva redan hade en suicidal problematik som genom identifikation och imitation utlöstes i ytterligare ett självmord. Denna självmordssmitta, eller klustersjälvmord, är vanligast bland unga, och benämnes även ”Werther-effekten” efter Goethes brevroman från 1774, ”Den unge Werthers lidanden”

     

    Visste ni detta?

     

    (*) är överläkare, specialist i psdykiatri. Hon är verksam dels vid Nationellt och Stockholms Läns Landstings Centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Stockholm, dels vid Psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

     

    Är du deprimerad?

    Kategori: Fakta kring suicid

     

     

     

     

     

    Tankar på död och suicid kan vara tecken på depression. Mot det finns det hjälp. 

    Därför är de viktiga att känna igen! Men ibland är det svårt. Fråga andra om du 

    förändrat dig! 

     

     Om du under två veckor, mest hela dagarna: 

     

     • Är nedstämd och/eller initiativlös – inget är roligt; 

     • Inte kan koncentrera dig; 

     • Tänker på skuld, skam, död och suicid; 

     • Har problem med mat, sömn, trötthet 

         och hämning (talar med svag röst och har stela rörelser). 

     

    Då har nedstämdheten tagit tag i kroppen. 

    Du har deprimerat dig eller blivit överväldigad av en depression 

    Då behöver du experthjälp: 

     

    Information från: Psykisk livräddning, Jan Beskow och Li Wikström.

    Självmordsförsök i olika åldrar

    Kategori: Fakta kring suicid






    Observera att som visas är antal PER 100 000. Vi är ca 9 miljoner människor i Sverige. Fruktansvärda siffror. 

    Vad som skrämmer mig är hur drastiskt kurvan för unga kvinnor mellan 16-24 år stigit. Vad som kan utläsas är att unga kvinnor inte mår bra och helt uppenbarligen inte får den hjälpen de behöver. 

    Och det utreds och sammanställs förslag till åtgärder...men unga människor mår så dåligt under tiden att de skadar sig och försöker ta sitt liv. 

    Känner en oerhörd frustration över den tid det tar.

     


    Ett självmordsfritt Sverige, WNS förslag

    Kategori: Fakta kring suicid


    Visionen: Ett självmordsfritt Sverige

    Hur kommer vi dit? Här är konkreta förslag:


    1. Bryt den kollektiva tystnaden. Våga tala om självmord.
    2. Anta ett nationellt program för utveckling av suicidprevention, anta en noll-vision och anslå medel för att genomföra detta.
    3. Skapa lokala suicidpreventiva team, utbilda dem, ta fram handlingsplaner.
    4. Utbilda lärare och elever i livskunskap, utveckla skolhälsovården och se till att suicidprevention ingår i utbildningen av vårdpersonal, lärare, polisen, räddningstjänsten, socialtjänsten m.fl.
    5. Höj kvalitén på vården för suicidala patienter och deras närstående. Satsa stort på utbildning av terapeuter, som bedriver evidensbaserad psykoterapi samt jämställ tillgänglighet och ekonomi för sådan psykoterapi med övrig sjukvård.
    6. Förebygg ångest, stress och depression genom att låta det goda samtalet genomsyra arbetsplatserna.
    7. Lär av goda exempel både inom och utom landet.
    8. Minska olika former av människors utanförskap beroende på exempelvis etnicitet men också psykisk sjukdom och missbruk.
    9. Höj det statliga anslaget till forskning om suicidprevention så att det anpassas till problemområdets storlek och utveckling.
    10. Ge Riksförbundet SPES och de regionala suicidpreventiva nätverken ett rejält ekonomiskt stöd.

      Se WNS hemsida