Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Vad händer i hjärnan vid depression?

Kategori: Fakta kring depression

 

 

 

 

 

Eftersom att många helt saknar kunskap kring depression och vad det

egentligen innebär känner jag att det är av stor vikt att jag tar upp ämnet.

Alla måste förstå att det inte går att säga till någon som är deprimerad att

denne skall "rycka upp sig". Likväl som cancer kräver behandling

så behöver även en depression behandlas.

 

Det är viktigt att du som har någon anhörig som är deprimerad känner

till vad personen faktiskt går igenom samt att behandling finns.

 

"Serotonin och förändringar i hjärnstrukturen

Serotonin, för att nu bara nämna ett av signalämnena, kan verka på

många sätt. Det kan justera enskilda nervcellers retbarhet, och göra

det relativt snabbt. Det kan också justera de långsamma struktur-

förändringar som hela tiden pågår i olika nervkretsar. Nervcellers

trädliknande utseende ombildas ständigt genom att en del av dess

grenar växer ut och andra krymper ihop. Nya förbindelser mellan

nervceller skapas och gamla försvinner. På cellernas grenar finns dess-

utom mottagare (receptorer) som liknar antenner och som fångar

upp signalämnen som strömmar mot dem. Dessa receptorer nybildas

och tillbakabildas ständigt, ökar och minskar i antal. Mönstret av

kontakter i hjärnans nervkretsar anpassar sig på detta sätt till våra er-

farenheter och till förändringarna i den yttre situationen.

 

Regleringen satt ur spel

Den här regleringen är ytterst komplicerad, och därmed också mycket

skör. Den kan inte fungera utan små störningar, och dessa störningar

kan lätt öka så kraftigt att funktioner går i baklås.

Regleringen av den finare hjärnstrukturen ser ut att ha misslyck-

ats vid depression. Den ständiga justeringen av kontakterna mellan

nervceller har inte kunnat åstadkomma en bättre anpassning till den

yttre situationen, utan tvärtom lett till en ökad oförmåga att hantera

den. Många typer av receptorer på cellytorna ter sig utbrända. Främre

delen av vänster hjärnhalva ser ut att ha hamnat i ett utmattningstill-

stånd med kraftigt minskad aktivitet. De nervceller i hippocampus

som normalt svarar på stresshormonstegringen har tagit skada och

kan inte reagera som tidigare. Mängden stresshormon ökar därför

till extremt hög nivå och kan inte justeras ned till normal nivå igen.

De klockor i hjärnan som styr dygnsrytmen kan inte längre samord-

nas med varandra.

Hjärnan klarar inte längre att gå tillbaka till sitt normaltillstånd,

och depressionen tycks nu leva sitt eget liv. Det går inte att ”rycka

upp sig” ur den. Det tar i varje fall mycket längre tid än vad som

skulle vara ändamålsenligt.

Först efter veckor, månader eller år börjar hjärnans förmåga att

återgå i normal aktivitet återvända. Symtomen på depression tonar

då bort. Men sårbarheten för depression har som regel blivit större

än tidigare. Nya depressionsperioder följer därför ofta, och över-

aktiviteten i amygdala brukar finnas kvar."

Mer info finns här.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: