Vad händer i hjärnan vid depression?
Kategori: Fakta kring depression
Eftersom att många helt saknar kunskap kring depression och vad det
egentligen innebär känner jag att det är av stor vikt att jag tar upp ämnet.
Alla måste förstå att det inte går att säga till någon som är deprimerad att
denne skall "rycka upp sig". Likväl som cancer kräver behandling
så behöver även en depression behandlas.
Det är viktigt att du som har någon anhörig som är deprimerad känner
till vad personen faktiskt går igenom samt att behandling finns.
"Serotonin och förändringar i hjärnstrukturen
Serotonin, för att nu bara nämna ett av signalämnena, kan verka på
många sätt. Det kan justera enskilda nervcellers retbarhet, och göra
det relativt snabbt. Det kan också justera de långsamma struktur-
förändringar som hela tiden pågår i olika nervkretsar. Nervcellers
trädliknande utseende ombildas ständigt genom att en del av dess
grenar växer ut och andra krymper ihop. Nya förbindelser mellan
nervceller skapas och gamla försvinner. På cellernas grenar finns dess-
utom mottagare (receptorer) som liknar antenner och som fångar
upp signalämnen som strömmar mot dem. Dessa receptorer nybildas
och tillbakabildas ständigt, ökar och minskar i antal. Mönstret av
kontakter i hjärnans nervkretsar anpassar sig på detta sätt till våra er-
farenheter och till förändringarna i den yttre situationen.
Regleringen satt ur spel
Den här regleringen är ytterst komplicerad, och därmed också mycket
skör. Den kan inte fungera utan små störningar, och dessa störningar
kan lätt öka så kraftigt att funktioner går i baklås.
Regleringen av den finare hjärnstrukturen ser ut att ha misslyck-
ats vid depression. Den ständiga justeringen av kontakterna mellan
nervceller har inte kunnat åstadkomma en bättre anpassning till den
yttre situationen, utan tvärtom lett till en ökad oförmåga att hantera
den. Många typer av receptorer på cellytorna ter sig utbrända. Främre
delen av vänster hjärnhalva ser ut att ha hamnat i ett utmattningstill-
stånd med kraftigt minskad aktivitet. De nervceller i hippocampus
som normalt svarar på stresshormonstegringen har tagit skada och
kan inte reagera som tidigare. Mängden stresshormon ökar därför
till extremt hög nivå och kan inte justeras ned till normal nivå igen.
De klockor i hjärnan som styr dygnsrytmen kan inte längre samord-
nas med varandra.
Hjärnan klarar inte längre att gå tillbaka till sitt normaltillstånd,
och depressionen tycks nu leva sitt eget liv. Det går inte att ”rycka
upp sig” ur den. Det tar i varje fall mycket längre tid än vad som
skulle vara ändamålsenligt.
Först efter veckor, månader eller år börjar hjärnans förmåga att
återgå i normal aktivitet återvända. Symtomen på depression tonar
då bort. Men sårbarheten för depression har som regel blivit större
än tidigare. Nya depressionsperioder följer därför ofta, och över-
aktiviteten i amygdala brukar finnas kvar."