När allt stannar upp
Kategori: Efterlevande
Allt hade stannat upp.
-
Min vardag, mitt liv, mitt allt.
-
När Pappa dog stannade allt upp..men klockan tickade ändå.
Jag minns att jag tittade på hur världen gick vidare. Som en åskådare såg jag på; för min pausknapp var nedtryckt.
-
Människor gick till jobbet, barn lekte i trädgårdar och folk skrattade. Jag vill bara skrika rakt ut.
"Har ni inte hört vad som har hänt?" "Han är död!" "Pappa är död...hur kan ni vara glada?"
-
Tiden då och det jag befann mig i beskrivs så väl av denna dikt.
”Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.
Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He Is Dead,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.
He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last for ever: I was wrong.
The stars are not wanted now: put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood.
For nothing now can ever come to any good.”
W. H. Auden
Så var det då. Idag går även mitt liv vidare. Jag trodde aldrig att det var möjligt.
Bloggadress: http://blogg.passagen.se/pgrrr/