Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Barn sörjer de med

Kategori: Sorgen










Efter en förfråga om att skriva om barn och deras rekationer vid dödsfall insåg jag att jag inte vara så insatt i ämnet. Jag har dock läst om det på en blogg. En tjej som heter Alexandra skriver om då hon 8 år gammal förlorade sin Pappa i suicid. Hon berättar om sin sorg som barn och hur den är i dagsläget.

Nedanstående inlägg är från hennes sida.


Sammanfattande råd ur Små barns sorg

Öppen och ärlig kommunikation
- vänta inte med att berätta för barnet om förlusten. Ge grundlig information om vad som har hänt.
- tala om att den döde aldrig kommer tillbaka
- berätta om visning och begravning


Undvik förvirring
- använd inte ord som resa eller sömn. Ge sanningsenlig information om det som hänt.
- undvik abstrakta förklaringar
- anpassa förklaringen efter barnets ålder


Ge barnet tid att tänka igenom det som hänt
- ge barnet tid att tala om det som är svårt
- besvara barnets frågor, även när de upprepar dem
- gå igenom händelseförloppet med barnet flera gånger
- lyssna på barnets tankar och uppfattningar av det som hänt eller händer
- låt barnet rita och leka det som hänt eller händer. Det ger de möjlighet att uttrycka sina känslor på sitt eget "språk"


Gör förlusten verklig
- låt barnet se den döde efter ett dödsfall
- låt barnet delta vid begravning och minnesstund
- dölj inte dina tankar och känslor för barnet
- ha minnessaker framme, gör ett minnesalbum, se på bilder/filmer
- ta med barnet till kyrkogården
- sorg, saknad och längtan är naturliga reaktioner hos barn. Låt barnet känna att det är tillåtet att visa sådana känslor


Kontinuitet i hemmet, skolan och förskolan
- undvik att skilja barn från föräldrarna och till exempel låta dem bo hos mor- eller farföräldrar; även kortvariga separationer kan skapa ångest
- försök att hålla fast vid de vanliga rutinerna i hemmet
- acceptera att barnet kan uppleva ett ökat behov av närhet och trygghet
- låt barnet återvända till förskolan/skolan så snart som möjligt


Barns rädsla för att de själva eller föräldrarna ska dö eller försvinna dämpas genom att:
- prata med barnet om hans/hennes rädsla. Försäkra om att föräldrarna kommer att finnas där och att dödsfall eller andra förluster är mycket ovanliga


Dämpa eventuella skuldkänslor genom att:
- låta barnet formulera i ord, lek eller rita vad de tänker
- försäkra barnet om att ingenting som de har tänkt eller gjort hade något samband med det som hände.


Kommentarer

  • Babyborderline säger:

    Tack för din kommentar på min blogg. Det var bara några få ord, men för mig betyder dem mycket. Att någon där ute ser och hör när man ropar, och stannar upp och lämnar några ord att hålla sig fast i, en liten stund till.



    Tack.

    2009-09-21 | 19:55:12
    Bloggadress: http://babyborderline.wordpress.com

Kommentera inlägget här: