Nollsuicid

Stöd för deprimerade, information om akuthjälp för dig som bär på självmordstankar, efterlevandestöd samt information för suicidprevention. Hur orkar man leva vidare när det är som mörkast? Var man hittar hjälp när man mår som sämst? Hur överlever man när en anhörig tagit sitt liv?

Jag har gått vidare men saknaden består

Kategori: Efterlevande




Jag har det. Jag är inte fast i sorgen.

Men jag kan sakna så det bränner i bröstet. Jag längtar efter att ringa dig. Jag längtar efter att krama dig. Jag längtar efter att se dig skratta. Jag längtar efter att se dig spela gitarr och sjunga Cecilia Lind för mig. Jag saknar att komma till huset och dricka kaffe och äta bulle med dig. Jag saknar att ringa dig och tipsa om att de rear skor i din storlek. Jag saknar hur du berättade roliga historier. Jag saknar hur du var den som fick alla att skratta när vi hade släktkalas.

Jag saknar dig Pappa!

Önskar att du fått träffa min sambo. Jag önskar att du fick se mig ta min examen. Jag önskar att du fick se lillebror ta studenten. Jag önskar att du fått se honom fylla 18 och 20. Jag önskar att du fick bli morfar. Jag önskar att du fått träffa min lilla hund. Jag önskar jag sluppit förklara vem du var. Jag önskar du varit här och kunde visa det själv. Jag önskar jag kunde känna din hand i min igen. Jag önskar jag kunde känna din speciella doft igen.

Jag önskar du vore här Pappa!

Jag har inte fastnat, jag ältar inte men jag kommer aldrig sluta sakna dig!

Kommentarer

  • Sara L säger:

    Vad fint du skriver! Varmt, rakt, ärligt och gripande. Tack.

    2009-10-14 | 12:09:24
  • syster H säger:

    Varför ska det vara fult att älta eller att fastna i sorgen? Varför ska man "bara" gå vidare? Hela världen borde stanna. Mänskligheten borde söka efter var den brister när den förlorar sina egna. Det borde inte bara vara en stor sak för de efterlevande, det är ett samhällsproblem. Saknar man empati så kan man räkna på pengarna det kostar istället i polisinsatser, sjukvårdsinsatser, sjukskrivningar, högkostnadsskydd på mediciner och läkar/psykolog besök, vikarier osv. Jag går vidare, men jag är fast på samma gång. Aldrig ska jag släppa ämnet. Ingenting kommer att bli vad det var. Det finns massor att förändra.

    2009-10-14 | 17:26:02
    Bloggadress: http://alskadsaknad.blogspot.com
  • mamman säger:

    Sorgen kommer alltid att finnas där,aldrig att jag kommer att sluta sörja och sakna min dotter.Jag kanske ser glad ut,men inuti sitter ett stort sår,som aldrig läker.

    Nej, detta går inte att släppa,livet är förändrat.

    Jag läser allt jag kommer över om suicid,försöker förstå.

    2009-10-15 | 19:32:18

Kommentera inlägget här: