Nollsuicid

En av de viktigaste faktorerna som bidrar till hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper är sociala villkor. Sociala skillnader påverkar även risken för suicid. Befolkningsgrupper som lever under ogynnsamma sociala förhållanden har nämligen en ökad suicidrisk, jämfört med befolkningen som helhet.

Svenska studier

Enligt svensk statistik är suicidförekomsten fyra gånger högre bland personer som får ekonomiskt bidrag, jämfört med befolkningen som helhet. Lågutbildade (nio års grundskola eller mindre) har en fördubblad suicidrisk, jämfört med risken bland högutbildade (mer än tre års gymnasium). Suicidrisken bland arbetare är cirka två gånger högre än risken bland högre tjänstemän (Socialstyrelsen, 2006). Sambandet förekommer även på ekologisk nivå. I en svensk studie från 1996 påvisades en fyra gånger högre suicidrisk i Sveriges fattigaste kommun jämfört med den rikaste kommunen (Ferrada-Noli, 1996).

Internationella studier

Sambandet mellan socioekonomiska faktorer och suicidförekomst har studerats i tio europeiska länder (Lorant m.fl., 2005). De socioekonomiska mått som användes i studien var utbildningsnivå och bostadsförhållanden (hyresgäst kontra bostadsägare). I studien påvisades en överrisk för suicid i socialt mindre gynnade grupper. Överrisken var störst i Storbritannien och Spanien – två länder med relativt stora sociala skillnader. I studien ingick inga uppgifter om svenska förhållanden.

Enligt en dansk studie är det främst sociala individfaktorer som förklarar geografiska skillnader i suicidförekomst, snarare än områdesbundna sociala faktorer (Agerbo m.fl., 2007). I en systematisk översikt studerades ekologiska socioekonomiska skillnader och dess betydelse för suicidförekomsten (Rehkopf & Buka, 2006). I översikten ingick 86 studier publicerade mellan 1897 och 2004 som tillsammans innehöll 221 analyser. Exempel på socioekonomiska mått som användes i ingående studier var andel arbetslösa, medel- eller medianinkomst, andel invånare i fattigdom och andel invånare med en viss utbildningsnivå. Cirka hälften av analyserna påvisade ett statistiskt säkerställt samband mellan socioekonomiska mått och suicidförekomst. Huvuddelen (70 procent) av analyserna som påvisade skillnader ger stöd för att det råder en högre suicidförekomst i socioekonomiskt utsatta områden, jämfört med i socialt bättre gynnade områden. Sambandet är starkare ju mindre geografiska områden som studeras. Även studier från England (Rezaeian m.fl., 2005) och Australien (Taylor m.fl., 2005) påvisar sambandet mellan socioekonomiska förhållanden på ekologisk nivå och risk för suicid.

Möjliga mekanismer

En möjlig förklaring till sambandet mellan sociala förhållanden och suicidförekomst kan vara att socialt mindre gynnade grupper har en överrisk för depressioner som är en riskfaktor för suicid (Lorant m.fl., 2003). Det är dessutom känt att den sociala skiktningen i ett land har samband med suicidförekomst (Wu, 2003). Om den sociala skitningen är påtaglig kan det leda till att människor får sämre tillit till varandra (socialt kapital). I länder med låg tillit människor emellan uppvisas högre förekomst av suicid jämfört med suicidförekomsten i länder där tilliten är högre (Helliwell, 2004).

Information från sfi